Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
OM STUREMORDEN.
175
Emellertid nalkades den afgörande stunden för de fängslade
herrarne. När och hvar konungen befalde, att äfven de skulle
dödas, är ej med visshet kändt; än heter det, att denna
befallning gafs straxt då Erik flydde från slottet, än att han först
efter mordet på Beurreus sändt bud derom till Upsala. Hvad
som synes göra denna senare uppgift sannolik är, att tre timmar
sägas hafva förflutit mellan mordet på Nils Sture och de andra
fångne herrarnes afdagatagande l).
Uppdraget att verkställa mordgerningen öfverlemnades åt
"riksens profoss" Peder Gadd. Denne bandit var född i eller i
närheten af Kalmar, der han äfven hade slägtingar och vänner;
möjligen var han befryndad med Stureslägtens på sin tid högt
ansedde och inflytelserike anhängare Hemming Gadd, som äfven
synes hafva varit bördig från Kalmartrakten. Alltifrån 1559, då
Peder blef antagen till profoss i Eriks tjenst, hade han varit ett
villigt redskap för dennes blodiga nycker 2). Då han nu erhöll
befallning att låta mörda de fångne herrarne, råkade han i svår
förlägenhet. Det hette, att de alla skulle dödas, utom herr
Sten, — men två fångne herrar buro detta namn : Sten Eriksson
Lejonhufvud och Sten Axelsson Baner. Peder Gadd begärde af
Göran Persson få veta, hvilken af de två, som borde skonas.
Gunstlingen, som blef funnen enligt en uppgift sysselsatt med
kortspel, enligt en annan beredd att stiga i badet, svarade, att
ans, dont sa ma:te a eu depuys tel deuil et regret quil demeura troys jours
et troys nuittz sans boire manger ne dormir et a la ån hurtant de la teste
contre vng bane se blessa si fort quil en a este en danger de sa vie". Dançais
brefbok i danska geh. ark. Härvid må vi göra två anmärkningar. Possevino,
som hade sina uppgifter af Johan III, kallar Beurreus "un Maestro (di Scuola)
dell’ età’ di 56 anni". Yidare heter det i det "urfejdsbref", som skrefs i
Be-urrei barns namn (jfr här längre fram), att k. Erik "vti ett hastigdt och oberådt
nioodh råkede befale någre Högzthe:te K. M:z tiänere, att the schulte lägga
händer pä war Käre Fader", derför att denne skulle hållit med grefve Svante, och
blef äfven B. då af samma tjenare afdagatagen. " Acta hist. und. Erik XIY:s
reg. II.
*) Loenbom a. st. I. 7, 19. D. Hund a. st. v. 426. Stjernman a. st. I.
303. I Handl. r. Sk. H. I. 160 heter det, att de senare morden verkstäldes "vid
pass 3 timmar derefter, att fängelset vardt igenläst öfver dem" (månne 3 t.
efter Eriks besök hos gr. Svante?). — Dançai hade hört sägas, att mordet på
Sv. Sture m. fl. föröfvades först d. 25 Maj. Likaså Hund a. st. v. 444.
2) Sylvander: Kalmar slotts o. stads pol. hist., III. 159. Scriptores rer.
suec. medii ævi, III. 1. 44. Här påpekas sannolikheten, att Hem. Gadd var
från Hosmo i S. Möre härad, inom hvilket äfven Peder Gadd bevisligen hade
slägtingar. Måns och Håkan Gadd voro borgare i Kalmar på 1540-talet. — H.
Eriks räntek. räkensk. f. 1559 (Kam. ark.). — "Profossens syssla var både
att åklaga förbrytelser och att inmana brottslige i häkte". C. Adlersparre i
Vitt. Hist. Ant. ak. Handl. III. 289.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
