Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
OM SVENSKE KONUNGENS DOMS RÅTT.
213
gens dom skulle dömas i staden af en af konungens rädsherrar,
som för detta ändamål skulle två gånger om året, vid Pingst och
S:t Jakobs dag, inkomma till staden jemte biskopen eller en af
domkapitlets medlemmar för att slita stadsboarnes tvister, vare
sig sins emellan eller med frälsemän, prester och bönder, af
hvilka de ej kunnat erhålla rätt. Högst 14 dagar fick denna
domstol sitta; inom denna tid skulle alla vid domstolen
anhän-giggjorda tvister vara slitna. Stadslagen innehåller ej några
vidare föreskrifter om denna rätts sammansättning och
organisation. Ingen upplysning lemnas, om äfven andre, såsom t. ex,
lagmannen, varit bisittare, samt om, i likhet med landets
räfste-eller rättareting, ransakningen hölls af en särskild nämnd. Ej
heller upplyses man, om vad fick göras från denna domstol till
konungen sjelf.
Äfven stadslagen förbehåller mål, som röra uppror och
högförräderi, åt "konungs-nämnden". Någon domsrätt för riksrådet
eller herredagen eller för drotsen omtalas lika litet i stadslagen
som i landslagen.
De domsmyndigheter, som stadslagen omnämner, äro 1 ) "rätten
ute å torget", 2) stadens råd, samt 3) den rätt, som bildades af
konungens rådsherrar, å konungens vägnar, samt af biskopen.
Rådet, som enligt regel skulle bestå a-f 6 borgmästare och 30
rådmän, hälften svenskar, hälften tyskar, skulle sitta tre dagar i
veckan för rätta å rådstugan.
Eogden egde såsom konungens ombud deltaga i alla domar.
Han och rådet dömde såväl i första som andra instans. Till
rådet kunde nämligen vädjas från "rätten ute å torget", som
bestod af tre domare, en fogde å konungens vägnar samt två
rådmän, en svensk och en tysk. Samma rättegångsdagar gälde för
"rätten ute å torget" som för rådet a rådstugan. Från fogden
och rådet fick ej vädjas till lagmannen, utan blott direkte till
konungen, då vadet skulle ske inom 8 dagar med 20 marker af
den vädjande och 40 marker af fogden och rådet. Märkligt är
att konungen, då han dömt, ej fick någon andel i
vadpennin-garne, hvilket annars för landet var det vanliga. Motpartens
hela vadesumma tillföll den vinnande ensam. Yar någon
missnöjd med fogdens och rådets dom, men ville ej vädja under
konungen, så kunde han begära, att "stadsens bok" skulle uppläsas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
