- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
251

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25

ANMÄRKNINGAR MOT BESKOWS: KARL XII I A LT - RA N ST A DT.

251

fällen "utmärkt" sig. Man finner tvärtom flerestädes ganska
ofördelaktiga omdömen öfver hans personl). — — I samma
rigtning, d. v. s. till försvar för konungens val, säger B. ock 2),
att det var "på Rehnskiölds förordsom Lagercrona fick det
vigtiga uppdraget. Rätta förhållandet var, att sedan fyra andra
general-majorer blifvit föreslagna men af konungen förkastade,
föreslog Rehnskiöld Lagercrona, hvilken Karl genast antog3),
och tyckes blott hafva väntat på dennes, på gunstlingens namn.
Att Lagercrona blifvit af Rehnskiöld förordad? derpå finnes.oss
veterligen intet bevis. Berättelserna, att Gyllenkrook varnat
Lagercrona, att Lagercrona missaktade varningen, och att Karl
sedermera förklarade, det Lagercrona burit sig galet åt o. s. v.;
dessa för konungens gunstling nedsättande omständigheter hafva i
Sv. Akad. Handl. s. st. blifvit med en för Lagercrona gynnsam
tystnad förbigångna.

Sägner om Karls tillämnade tåg mot Asien.

Vanliga åsigten härom förekommer i Fryxells Berättelser
22: 174. Men i Sv. Akad. Handl. 40: 123, 196 har man sagt,
att Karls motståndare framkastat den diktade beskyllningen, att
Karl för att härma Alexander velat eröfra Asien.

Svar: Hvem är det, som framkastat denna beskyllning?
Hvarföre uppgifves ej namnet på den författare, det verk, mot
hvilket man i denna punkt polemiserar? Tills detta blifvit
uppgifvet, ser det ut, som man för att kunna få något angreppsskäl
mot sina motståndare sjelf pådiktat dem orimligheter, hvilka de
aldrig yttrat. I verkligheten befinnes, att hvarken Gyllenkrook
(s. 69) eller Rühs (5: s. 552) eller Voltaire (Geffroy’s edition
s. 131) ej heller någon annan häfdatecknare har oss veterligen
beskyllt Karl för en sådan eröfrings-plan ; de hafva blott
omförmält, huru han ville kunna säga, att han varit i Asien, hvilket
är något helt annat, än att han ville eröfra Asien.

Belägringen af Pultava.

Karls företag, att med sin hopsmälta här och utan
tillräckliga krigsförråd och på öfver 100 mils afstånd från närmsta

1) T. ex. Handl. rör. SL Hist. 7: 206. De la Motraye 2: 345 ocli mångenstädes.

2) Sv. Akad. Handl. 1: 310, 468.

3) Gyllenkrooks berättelse. Fants Handl. 3: 32.

lit ö t. Bibliotek. 1877. 18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free