Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
AND. FRYXELL.
20
Granskom ock hans utsigter att kunna locka Turkiet till ett
krig mot Ryssland, sa kraftigt och tillika så oegennyttigt, att
Sverge kunnat deraf skörda någon vinst, svarande mot
ofvan-uppräknade stora förluster! Att sultanen skulle för Sverges
åter-upphjelpande underkasta sitt folk några större uppoffringar, synes
redan i sig sjelft mindre troligt. Med afseende på Karls
förhoppning att genom Turkiets hjelp återfå sina östanhafs-länder
lästes ock i tidskriften Europäische Fama1) följande ord: den
förståndiga verlden må afgöra, om dessa förhoppningar äro
grundade. Att en stat skall använda stora kostnader och många
fälttåg endast för att åt en annan återför skaffa dess förlorade
landskap, detta är oerhördt. Vi för vår del tillägga: saken
blifver än mer osannolik, när man besinnar följande vigtiga
förhållande. Tsarens grundläggning af Petersburg och eröfring af
Sverges östanhafsländer måste i allmänhet leda Rysslands
planer bch styrka åt detta håll och från nejderna kring Svarta
Hafvet. Deremot kunde sultanen med skäl befara, att, om Sverge
återvunne sina östanhafsländer och dymedelst omigen stängde
Ryssland från Östersjön, skulle tsaren och dennes efterträdare
med så mycken större ifver vända sina blickar mot Svarta
Hafvet och sina vapen mot Turkiet. Kunde sultanen och hans
rådgifvare vara blinda för detta förhållande? och är det sålunda
troligt, att de på allvar velat underkasta sig stora uppoffringar
för att åter förhjelpa Sverge till nämnde Östersjö-besittningar?
Detta vigtiga förhållande bör ingalunda förbises. Med tämlig
säkerhet kan äfven antagas, att när sultanen år 1711 började
kriget, skedde sådant hufvudsakligen för Turkiets egen skuld
och för att tränga ryssarna tillbaka från Svarta Hafvet; och
likaså, att de ytterligare eftergifter, som en omutad vizir skulle
vid Pruth kunnat aftvinga tsaren, hade förnämligast tillfallit
Turkiet, och således än mer vändt Rysslands sträfvanden från södern
och mot norden, mot Sverge.
Ännu en sak! Aren 1709 och 1710 hade visserligen Karl
några utsigter att kunna locka sultanen till krig; ty Ryssland
hade framträngt till Asowska Sjön och hotade att snart sända
flottor ut på Svarta Hafvet. Men genom freden vid Pruth 1711
blefvo ryssarna tillbakadrifna och stängda från nämnda vatten,
1713, sid. 162, 231, 249.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
