Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
ANMÄRKNING AK MOT BESKOWS : CARL XLI 1 ALT-RAN8TADT.
283
Zamoisk gjorde motstånd, föreskref Karl, att dess innevånare
skulle utan skonsmål allesammans blifva uppbrände och
nedgjorde efter de äro de första, som under stå sig utan orsak
begynna fiendtlighetl) (d. v. s. försvara sin lagliga konung).
Troligtvis samma år eller något bland de närmaste gaf Karl åt
Rehnsköld följande egenhändiga befallningar: den ort, som
partiet slagits (ett svenskt parti, som lidit nederlag), måste brännas
upp och alli omkring, och de innevånare i landet, som I kan få
fast, och ringaste soupçon är på, att de hafva gjort något
otroget, måste straxt uppå halfva bevis hängas upp, så att
fruktan kommer, och att cle måtte veta, att, om man begynner
med dem, så skonas intet barnet i vaggan. Vi låta bränna den
ort, fienden låter se sig uppå.–Nyligen hafver jag brännt
upp en hel stad och hängt dess borgare. En annan gång skref
konungen: sådana orter, der vårt folk öfverfalles7 böra med
plundran och brand förhärjas, så väl som ock de, som bo, der
någon gerning sker, skyldige eller oskyldige2). Vi på denna
sidan hafva i sistone, för det några drängar blefvo slagne vid
vägen, bränt tre fyra byar 3).
Ar 1703 i Juli brände svenskarna staden Nischaua i Polen,
"emedan borgerskapet hulpit till att ombringa en svensk tropp" 4).
År 1704 och under kriget i Polen omringade svenskarna
några i ett bondehus flyktade ryssar (hjelptroppar åt August).
Dessa begärde qvarter; men på Karls befallning vägrade
svenskarne och uppbrände både hus och ryssar.
En annan gång och vid ett den svenska härens uppbrott,
blef ett tämligt antal rysska fångar på svenska körningens
befallning massakrerade, de öfriga till fingrar och tår stympade,
hvilket Karl personligen åskådade ; och en annan gång lät han
’) S. st. 1: 132 med flere dylika bref.
2) Dessa befallningar, bekräftade af Karls egna exempel ocli medelst
åberopande af dessa exempel, äro rakt stridande mot det liögstämda beröm för
rättvisa, för aristidisk rättrådighet, B. egnat ifrågavarande konung (Sv. Akad.
Handl. 40: 447, 502). Med det samma kan ej heller förlikas infallet i det
fredliga Polen 1702, framtvingandet af det olagliga konunga-valet 1704, de
fortfarande grymma förföljelserna mot de polackar, som voro sin lagliga
konung trogna; — ej heller åtskilliga drag i uppförandet mot N. Bielke, Boethius,
A. L. Lewenhaupt, Paikull, Patkull m. fl.
3) Loenboms Upplysn. i Sv. Hist. 2: 110—124 innehåller ofvanstående
oeh flere likartade egenhändiga bref af Karl.
4) Nordberg 1: 388.
Ilist. Bibliotek.
1877,
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
