Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
GUSTAF III :S OCH SOFIA MAGDALENAS GIFTERMÅLSHISTORIA.
315
Säkert är emellertid att Moltke var tillstädes vid den
par-tikulieraudiens, då Fleming i samtlige konselj ministrarnes
närvaro till danska konungen framlemnade frieribrefvet ; och vidare,
att Fleming redan i en skrifvelse af d. 24 Juli (4 Aug.) 1750
säger sig hafva med Moltke samtalat rörande giftermålsfrågan.
Af Flemings referat framgår tydligt, att Moltke då var (och
troligtvis långt förut varit) initierad i saken och med sin
konungslige vän diskuterat densamma. Obestridligt är således, att Moltke
deltog i nämnde underhandlingar. Kort sagdt — när
omständigheterna tagas i behörigt öfvervägande, synes man, trots alla den
Moltkeska skildringens brister och minnesfel, dock böra på grund
af Moltkes rent af exceptionela förhållande till konung Fredrik
Y komma åtminstone till den slutsats, att hans uppgift om
konungens ursprungliga obenägenhet för det svenska giftermålet
omöjligen kan tänkas vara helt och hållet gripen ur luften. Också
har det visat sig, att för uppgiften om den Titleyska
negociatio-nen åtminstone någon verklighet ligger till grund. De intyg
härför, som vi påträffat i danska ministerskrifvelser, skola vi
dock först längre fram meddela.
I sammanhang med nyss anförda af Grustaf III, Moltke och
Bernstorff uttalade åsigter rörande första tillkomsten af
barndoms-förlofningen mellan Gustaf och Sofia Magdalena torde vi
äfvenledes böra kasta en blick på hvad Axel Fredrik von Fersen om
samma sak meddelat i sina efterlemnade historiska skrifter. leke
heller han synes hafva trott, att förlofningen blifvit anstiftad af
danska hofvet. Det är ej lätt att afgöra, huru nära Fersen,
annorlunda än hvad tiden beträffar, egentligen stått till händelsen.
Med giftermålsunderhandlingarna år 1750 hade han icke det
ringaste att bestyra. Under tidsskedet 1746—51 vistades Fersen
mest utomlands, anställd i främmande krigstjenst och således väl
den tiden föga i tillfälle att skaffa sig någon säker kännedom
om de svenska riksdagstilldragelserna och den svenska
diplomatiens åtgärder. Senare hälften af år 1749 och förra hälften af
år 1750 tillbragte han likväl hemma i Sverige. Under detta
besök kan han möjligen hafva erhållit några notiser om
giftermålssaken, huru hemligt den än bedrefs. Åtminstone under
loppet af riksdagen år 1751—52, vid hvilken han var tillstädes,
måste han hafva fått veta, hvad då ej ens för allmänheten var
obekant, nemligen att förlofningen blifvit ingången. Troligt är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
