Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
O. NILSSON.
10
’’Således hemställes detta i underdånighet till K. Maj:ts
godtfinnande, huruvida detta, innan hufvudmålet blir faststäldt, skall
vidröras, och afvaktar jag nu så i det ena som andra K. Maj:ts
befallningar, innan något ytterligare kan härvid företagas."
Oaktadt i den Tessinska skrifvelsen af d. 9 (20) Augusti
ingenting förekommer rörande uppfostringsärendet, så har dock
troligen äfven detta förslag blifvit vid ifrågavarande tillfälle
af-handladt mellan Fleming och Le Maire, såsom man torde kunna
sluta af vissa uttryck i den nu citerade Flemingska depeschen.
Omkring d. 9 (20) September fick sig Fleming tillsändt
projektet till det kungliga frieribrefvet. I sin depesch af samma
dato lofvade han att söka "på allt görligt sätt bereda och
bedrifva den ... så högt nödig skattade omständigheten". Att han
med detta uttryck här menar åtminstone i främsta rummet
uppfostringsärendet, synes temligen tydligt af de följande ordalagen
i hans skrifvelse. För öfrigt lofvade han att, sedan han hunnit
med Le Maire öfverlägga, lemna underrättelse om hvad
förhoppning man kunde göra sig om framgång.
Öfverläggningen egde rum, men Le Maire uttalade sig
dervid med mycken bestämdhet emot framförandet af Lovisa
Ulrikas förslag. Han insåge icke, yttrade han, huru en sådan
proposition, innan sjelfva gifter ra ålssaken vore afgjord, skulle kunna
ske på ett sätt, att den fölle danska hofvet i smaken; en nu
framstäld anhållan om prinsessans öfverlemnande genast, skulle
säkert blifva uppfattadt nära nog såsom begäran o:çn en "otage",
och skulle svårligen, för att ej säga omöjligen, vinna bifall. Han
funne det således vara för sig omöjligt att i denna affär bistå
Fleming, och äfven denne borde alldeles icke befatta sig med
densamma, förrän förlofningen vunnit stadfästelse, hvarefter man
sedermera kunde undersöka, hurudan dispositionen vore. Vore
deremot meningen att göra den ifrågavarande saken till ett
conditio sine qua non, så kunde ju Fleming proponera den, men
i annat fall gjorde han klokast i att dermed uppskjuta. "Som
Le Maire alltså" — skrifver Fleming — "syntes mig öfvertygad
derom, att det ej nu i början kunde hafva ett lyckligt utslag,
och jag alltså har ganska svårt att göra något steg, som han så
alldeles ogillar, så finner jag mig i någon embarras och nödgas
’) Fleming till Tessin d. 23 Aug. (3 Sept.),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
