Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
GUSTAF III :S OCH SOFIA MAGDALENAS GIFTERMÅLSHISTORIA.
361
11. k. h. prins Gustaf." Ungefär i samma ordalag, som nyss
för konung Fredrik, framhöll Fleming bland annat, att, om han
i nämnde sak lyckats vinna dd. dd. majestäters samtycke, "så
hade ingenting kunnat tilläggas till den förmån han egt vid det
k. danska hofvet vid utförandet af så många angelägna mål". —
Moltke åter gaf naturligtvis sitt vanliga svar. Dock förklarade
han sig hafva gerna velat understödja, om möjligt varit, svenska
hofvets önskan, och beklagade, att man nödgats gifva Fleming
afslag — ett missöde, öfver hvilket han sökte trösta denne med
den reflexionen, att dd. dd. mm. visserligen skulle unnat
gesandten framgång äfven i nämnde ärende, så framt icke mot
beviljandet af hans anhållan förefunnits det ofta omtalade hinder,
som ännu vore oöfvervinnerligt*).
Detta Flemings försök var troligen det sista, som gjordes
att utverka danska hofvets samtycke till Sofia Magdalenas
uppfostrande i Sverige. Sin begäran om en snar deklaration af
förlofningen vidhöll svenska regeringen deremot med mera
ihärdighet. Danska hofvet åter, som på förhand insett, att frågan blott
skenbart blifvit nedlagd och att den i anledning af riksdagen
skulle blifva återupptagen, hade redan i sin instruktion för Juel
anbefallt ambassadören att afböja eklateringen, i händelse den
påyrkades. Ganska rigtigt började, kort efter Juels ankomst till
Stockholm, Tessin att bringa saken å bane. Detta skedde under
ett samtal mellan honom och Wind vid en cour på
Drottningholm d. 31 Aug. (11 Sept.). Tessin yttrade nemligen, att han
under sin sysselsättning med riksdagsförberedelserna hade "par
l’enchaînement des choses" fallit på den tanken, att förlofningen
borde deklareras; en sådan åtgärd vore en passande
välkomst-helsning till ständerna, vore en glad notis att meddela dem, och
som blefve dem gifven just i rätta ögonblicket; också hade han
föresatt sig att språka med Juel om saken. — Wind åter, som
naturligtvis tagit kännedom om nyssnämnde instruktion, sökte
göra siil motpart begripligt, huruledes danska konungen vore långt
ifrån att vilja samtycka till någonting, som på minsta vis kunde
få namn af eklatering. Men Tessin invände, att förbindelsen
oundvikligen måste tillkännagifvas för sekreta utskottet, och att
Wind sjelf nog kunde inse, huru svårt det blefve att förmå denna
*) Yår skildring af denna audiens grundar sig på bihanget (eller den
s. k. "Tilläggningen") till Flemings relation till K. Maj:t vid riksdagen 1751.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
