Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
GUSTAF Iii :S OCH SOFIA MAGDALENAS GIFTERMÅLSHISTORIA.
367
artigheter, hafva rört sig hufvudsakligen kring detta ämne. Men
plötsligen, och till de danska diplomaternas stora öfverraskning,
kastade sig Tessin med ens in på kapitlet om giftermålsärendet
och fram stälde omigen sin vanliga bön om deklaration.
Sändebuden nödgades följaktligen upprepa sitt nyligen gifna nekande
svar och förklarade derjemte, att de numera icke vågade inför
sin konung vidröra nämnde önskan. Tessin stod dock fortfarande
på sig och ville denna gång icke låta säga sig. Juel och Wind
— invände han — hade sjelfva varit vittnen till ständernas
förnöjelse öfver de dem bekantgjorda traktaterna med Danmark
och kunde således lätt fatta, huru förtjust riksdagen skulle blifva,
om den finge mottaga ett offentligt tillkännagifvande äfven om
förlofningen, hvilken ju dessutom redan upphört att längre
utgöra någon hemlighet. Tessin skall derjemte hafva fällt några
ord, som ingåfvo de båda danskarne den misstanken, att svenska
hofvet ämnade att genom en särskild sändeman låta i
Köpenhamn förnya sina föreställningar. — Vid ett påföljande enskildt
samtal med Juel fortsatte Tessin attacken och yrkade, att
deklarationen måtte få ega rum under loppet af innevarande
riksdag. Konung Fredrik — sade han — torde nog låta beveka
sig af den tanken, att svenska hofvet skulle till gengäld blifva
för framtiden desto ifrigare i att uppfylla hans önskningar, samt
att både konung och folk vore i den mest välvilliga stämning
mot Danmark. — Juel blef desslikes ansatt af Fleming och slapp
slutligen icke undan för bättre köp, än att han måste lofva
skrifva åtminstone till Moltke, för att "amicalement et non en
ministre" bedja denne söka vid lämpligt tillfälle utverka konung
Fredriks samtycke. Kort efteråt uppfyllde ambassadören
verkligen detta löfte, men han och Wind afsände derjemte, angående
alla dessa omständigheter, en rapport till Bernstorff2).
sätt igenom en så solenn deputation förklarat sitt nöje och välbehag öfver den
med Danmark slutna förbindelsen, och äfven förklarat sig ej kunna inse,
hvarföre en så allmänt bekant sak nu längre skulle tyst hållas."
Såsom man torde observera, är af Löwenhjelms uttryck icke fullt tydligt,
huruvida de sist anförda orden "och äfven förklarat. . . . tyst hållas" böra
hänföras till Juel eller till deputationen.
*) Tessin hade under detta samtal omnämnt, att man ämnade sända grefve
Hans Henrik von Liewen till Köpenhamn för att återlemna den af den aflidne
svenske konungen burna elefanterorden, samt för att å Adolf Fredriks vägnar
öfverbringa serafimerorden åt Fredrik V.
2) Juel och Wind conjunct. till Bernstorff, d. 19 (30) Okt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
