- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
369

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

79

GUSTAF IIIIS OCH SOFIA MAGDALENAS GIFTERMALSHISTOPJA.

369

Moltkes enskilda svar till Juel var förmodligen äfven
afpassadt i ändamål att förekomma hvarje ytterligare uppfordran
från svenska regeringens sida rörande detta ämne 1).

Kort efter dessa brefs framkomst blefvo Juel och Wind
d. 6 (17) November, vid sitt vanliga veckosammanträde med
Tessin, af denne tillsporda, huruvida de icke erhållit något
slutligt besked om hvad konung Fredriks bestämda vilja vore
rörande deklarationsfrågan. Utan att för Tessin omnämna, det
någon instruktion derom fanns i den skrifvelse de nyss emottagit
från Bernstorff (af hvars uttryck de dock synas hafva på ett och
annat ställe i sitt genmäle till Tessin betjenat sig nästan
ordagrannt), afgåfvo de nu ungefär följande förklaring. De hade
vetat, att de starkaste skäl, bland hvilka dock intet enda vore
af natur att böra kunna i ringaste mån väcka några farhågor
hos svenska hofvet, tillbakahölle konungen från att tillåta
för-lofningens offentliggörande, innan de höga kontrahenterna vore
giftvuxna; alltså hade hvarken ambassadören eller envoyéen
un-derstått sig att fortfarande ministerialiter behandla ärendet, ej
heller att ens vidröra det i någon rapport till konungen, och
detta så mycket mindre, som de dels på förhand varit
öfver-tygade, att konungen icke skulle ändra sitt beslut, dels fruktat
utsätta sig för hans misshag; men för att dock på något sätt i
denna sak visa tillmöteskommande mot Tessin och dd. ss.
majestäters önskan, hade Juel tillskrifvit Moltke ett enskildt brei
med anhållan att blifva "plus pertinemment" underrättad om sin
konungs tänkesätt i denna fråga och ville dessutom, för att gifva
ett bevis derpå, att hans (Juels) handlingssätt dikterades af
förtroende och ärlighet, låta Tessin sjelf få läsa det svar, som på
nämnde bref bekommits. — Härmed öfverräckte han Moltkes
bref. Tessin genomläste det med mycken uppmärksamhet. Han
påpekade sedermera ånyo, huru angenäm för svenska
konungaparet och hela nationen en eklatering skulle hafva varit; han
medgaf att saken varit på tal i rådet, men han försäkrade, att
man ingen högre önskan hade, än att i allt vara danska
konungen till nöjes; — och han tillade slutligen, att, om han (Tessin)

*) På grund af Juels uppgifter antaga vi, att Moltke egenhändigt — och
icke genom Bernstorif — besvarat hans skrifvelse. Juel säger sig — såsom
man längre fram får se — hafva uppvisat för Tessin Moltkes bref. Vi hafva
dock icke lyckats påträffa detsamma hvarken bland ministerskrifvelserna eller
bland andra papper i danska geheime- eller utrikes-arkiven.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free