Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
strödda meddelanden. ii.
22
di Francia" (Denna berättelse om slaget vid Lützen är hämtad ur
den, som Weimar afgaf till konungen af Frankrike). Det är denna
uppgift, äfvensom den omständigheten, att den i Mémoires de
Richelieu förekommande berättelsen om slaget är öfverensstämmande,
som har kommit Geijer och andra författare att skänka densamma
obetingadt förtroende. Men vid närmare granskning visar sig detta
förtroende ej vara fullt berättigadt. Hvad som genast förekom oss
besynnerligt, var, att hertig Bernhard skulle ha afgifvit en dylik
relation till konungen i Frankrike, då han veterligen aldrig afgifvit
någon rapport till svenska regeringen, i hvars tjenst han ännu var.
Yi vände oss derför, genom välvillig bemedling af denna tidskrifts
utgifvare samt svenska legationen i Paris, till den franska
arkivstyrelsen med förfrågan, huruvida någon dylik relation, som den hos
Siri omtalade, i de franska arkiven vore till finnandes. Härpå
erhöllo vi det svar, att någon sådan urkund icke funnes och efter ali
sannolikhet aldrig funnits, utan förmodade man, att Siri af misstag
har till slaget vid Lützen hänfört den berättelse, som hertig Bernhard
efter slaget vid Nördlingen afgifvit, för att försvara sig mot Horns
beskyllningar, och af hvilken de franska arkiven lära förvara flere
exemplar Antager inan denna eller någon likartad förklaring för
god, så skulle Siris berättelse om slaget vid Lützen icke ega större
betydelse, än andra historiska bearbetningar, snarare mindre, enär
Siri i allmänhet icke är känd för någon synnerlig pålitlighet. Men
i hvarje fall återstå ännu några omständigheter att förklara i afseende
på denna berättelse. En sådan är t. ex. den framstående roll, som
hert. Bernhard i samma berättelse spelar, och de eljest okända
biomständigheter, som om honom förtäljas; detta låter förmoda, att hert.
Bernhard dock stått i något särskildt förhållande till densamma.
Dertill kommer, hvad vi redan nämt, att den i Mémoires de Richelieu
förekommande beskrifningen af slaget är likalydande med Siris. Hur
skall denna öfverensstämmelse förklaras? Geijer, som ej sätter i fråga
tillvaron af hert. Bernhards relation, antager naturligtvis, att denna legat
till grund för båda berättelserna. Men detta är, oafsedt ofvan nämda
meddelande ur de franska arkiven, äfven i och för sig föga antagligt,
ty jämför man de båda framställningarna, så finner man, att icke blott
berättelsen om slaget, utan ock åtskilliga af konungens fall föranledda
reflexioner, hvilka omöjligen kunna tillhöra hert. Bernhard, äro för
dem båda gemensamma. En sådan likhet kan endast på det sätt
förklaras, att den ene författaren lånat ifrån den andre. G. Droysen
(a. st. s. 231) menar, att berättelsen i Mémoires de Richelieu är en
öfversättning från Siris, hvilken senare han frånkänner allt värde.
Men hur skulle denna förklaring vara möjlig, då Siris berättelse
säkerligen är af yngre datum än den andra? Det är visserligen genom
1) Sistnämda relation hafva vi eljest icke sett omtalad. Till och med Röse
i sitt arbete öfver hertig Bernhard omtalar ingen dylik af hertigen afgifven
berättelse om slaget vid Nördlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
