Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
odhner: anmärkningar rörande slaget vid Lützen.
387
af denna tilldragelse. Häraf ser man bäst, liur behöfligt det är, att
bela berättelsen från svensk sida underkastas en noggrann revision
på grundvalen af de äldsta och tillförlitligaste källorna, d. v. s. de
till grupperna I och II hörande.
Yi hafva härmed kortligen redogjort för de vigtigaste källorna
till historien om slaget vid Lützen, äfvensom för deras relativa värde,
och sökt visa, på hvad sätt de blifvit af historieskrifvarne begagnade.
Det är ej vår afsigt att sjelfva göra ett försök till källornas
bearbetning; vi hafva alltid hyst den mening, att krigshistorien på ett
tillfredsställande sätt kan behandlas endast af militärer eller af sådana
historici, som gjort särskilda studier på det militära området (såsom
t. ex. Thiers lär hafva gjort). Yi vilja här endast fästa
uppmärksamheten på några enstaka moment af striden, hvilka genom en noggrann
kritik af källorna torde gestalta sig annorlunda, än man å svensk sida
vanligen antagit.
En sådan kritik torde gifva vid handen, att åtskilligt af hvad
som vanligen berättas om Gustaf Adolfs personliga uppträdande och
sista stunder dels icke kan anses höjdt öfver tvifvelsmål, dels måste
rent af förvisas till diktens område. Så t. ex. finner man, att de tal,
som Gottfried, Chemnitz och de fleste andre låta konungen hålla före
slagets början, samt de vackra och uppbyggliga yttranden, han skulle
ha fält dels under förberedelserna till slaget, dels vid dess början,
första gången omtalas i flygskrifterna af 1632, från hvilka de sedan
gått ur den ena boken i den andra med modifikationer och
amplifika-tioner. De omtalas visserligen äfven i Jöns Månsson Theets
anteckningar (I, n:o 6), men i sådana ordalag, att man tydligen ser, att
det just är ur flygskriften n:o 1 han hämtat dem (se Droysen a. st.
s. 191). Flygskrifterna blifva sålunda den osäkra källan för nämda
tilldragelser; vi påstå icke, att de i och för sig måste vara otillföiv
lifliga, men deras trovärdighet måste i hvarje fall bevisas (jfr s. 4),
och detta torde ej hafva sig så lätt.
Hvad beträffar Gustaf Adolfs sista stunder och fall, så hänvisa
vi till en början till Droysens noggranna kritik rörande denna
tilldragelse (a. st. s. 126 ff.), hvaraf framgår, hur ringa det är, som man
med någon grad af visshet kan sägas känna derom. Yi hafva dock
ett och annat att tillägga eller anmärka vid Droysens behandling af
ämnet. Till en början måste vi lägga större vigt, än han synes göra,
vid en af de till första gruppen hörande berättelserna om konungens
död, nämligen hofmarskalken von Kreilsheims bref (I, n:o 1).
Så-soim konungens hofmarskalk måste han hafva haft noga reda på
konungens personliga förhållanden, omgifning m. m.; han hade att taga
närmaste vård om det kungliga liket l) och kunde derigenom skaffa
sig åtskilliga upplysningar; det var ock han, som hade att underrätta
drottningen om tilldragelsen. Kreilsheim förtäljer, att konungen med
Stenbocks regemente angripit en trupp kyrassierer, vid hvilket tillfälle
*) Att han verkligen så gjorde, synes af Rådsprot. d. 28 mars, d. 25 maj 1633.
ílis’t. Bibliotek. 1877. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
