Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
odhner: anmärkningar rörande slaget vid Lützen.
393
sitt land, der man erfor att svenskarne ånyo gjorde några framsteg.
Och vi tillsammans med generalissimus intågade i Sachsen, hvaraf
vi intogo hvad som ligger på denna sidan Elbe; och derpå tågade
vi mot Torgau, ett pass öfver Elbe, för att bemäktiga oss denna plats,
då man fick veta, att konungen kom tågande emot oss och vände sig
till trakten af Erfurt och redan var anländ till närheten af
Naumburg. Men lyra dagar innan denna nyhet anlände, hade gen.
Pappenheim genom att draga sig något tillbaka förenat sig med oss ;
konungen åter hade gjort hastiga marscher för att slå antingen oss
eller Pappenheim, innan vi hnnnit förena oss. Nu bröto vi hastigt
upp från Leipzig, i hvars omgifning vi voro lägrade, och kommo till
en stad, som hette Weissenfels. Det var på torsdagen; och redan
nalkades från andra sidan konungen med sitt folk, i det ban låtit sitt
kavalleri börja öfvergången af ett pass, som ligger på en mils afstånd
från nämda stad. Der börjar landet att blifva bergigt och kuperadt,
men på denna sidan är det en fruktbar slätt. Då konungen blef
varse vårt folk, drog han sig tillbaka i bergen emot Naumburg; vi
uppehöllo oss i den trakten tre dagar. När nu generalen såg, att
konungen ej ryckte framåt, beslöt han att låta folket hvila sig och
utdelade qvarter och bortskickade gen. Pappenheim med 7000 man
till att intaga Halle, som ännu var i fiendens våld, der det fans ett
tämligen starkt fäste. Med återstoden af hären drog man sig emot
Leipzig, och generalen tog sitt qvarter i Lützen (det var på
söndagen), och derifrån ämnade han låta enhvar tåga åt sitt håll för att
slå sig i ro, då sent på måndagen det gjordes allarm och man erfor,
att konungen ryckte mot oss, och hade han fattat detta beslut, då
han fått veta, att Pappenheim skilts från oss. Så snart generalen
märkte detta, skickade han ilbud till Pappenheim, att han skulle
återvända och förena sig med oss; och vi uppstälde oss i slagordning
nära Lützen och stodo hela natten i slagordning. På morgonen
tisdagen den 15 november *) sågo vi, att konungen ryckte emot oss i
deri förträffligaste ordning; emellertid anlände gen. Pappenheim, två
timmar efter solens uppgång, med de 2000 hästar, som han fört med
sig, men fotfolket kunde ej så hastigt inträffa. Generalen beslöt att
erbjuda batalj, och vi framryckte ett litet stycke till en liten graf
och inväntade der fienden. Konungen kom oss så nära, att vi två
timmar före middagstid sammandrabbade med den största tapperhet
å ömse sidor; och än veko vi ett stycke tillbaka, än han, och man
stred med största raseri ända till mörkrets inbrott under den största
manspillan å båda sidor. En half timme efter mörkrets inbrott
anlände de 5000 man fotfolk, som Pappenheim haft med sig. Vi
förlorade sex stycken kanoner, men vi togo omkring 60 fiendtliga fanor
och standar2). Vårt regemente sammandrabbade omkring 10 gånger
och nästan alltid med fotfolk, och vi funno aldrig motstånd, utan der
Betta är ett minnesfel. Bör vara den 16 nov. (n. st.j
2) Wallenstein sjelf i bref till Aldringen uppger endast 30 tagna standar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
