Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’444
XAVER LISKE.
240
bords aldrig kunde få en matbit, som kunde vara min helsa till
gagn». Då Mittelstedt lemnade Krakau, qvarlemnade han såsom
betalning till värden sitt medförda bibliotek, i hvilket han,
såsom Markowicz berättar, oupphörligen studerade. Bland hans
böcker förekommo Aristoteles, Seneca, Plutarchus, Livius,
Cicero, Thucydides, Spéculum Saxonum, Cromer, Dlugoss,
Preussi-sche Privilegiensammlungen, Res gestæ episcoporum plocensium,
en italiensk historia, en turkisk och åtskilligt annat. Markowicz
påstår, att svenskarne hade för afsigt att, sedan de underkufvat
polackerne, rycka in i Turkiet. »Konungen af Sverige — säger
han — trodde sig med sina ryttare hastigt kunna eröfra
Konstantinopel och derefter Bom, redan kallades han ock af sina
smickrare Julius Cæsar, såsom förut hans föregångare Gustaf
Adolf helsats som Alexander den store».
Sina kontributioner till svenskarne har han noga antecknat.
Ar 1655 upptager han sålunda: »Till svenskarne lösepenning
1,000 gulden; andra lösepenningen till svenskarne 2,000 gulden,
summa 3,000 gulden;» år 1656: »Skatt till svenskarne 127V2
gulden;» år 1657: »Lösepenning till svenskarne 244 gulden,
skatt 45 gulden, summa 289 gulden.» Utom sin speceribod egde
Markowicz äfven ett hus i Krakau.
Vid bearbetningen af de polska memoirer, som jag i denna
del af min »öfversigt» intagit, var första frågan för mig, hvilken
method jag skulle följa. Helst skulle jag hafva excerperat ur
dem allt, som stode i sammanhang med den svenska historien,
men detta var mig ej möjligt, ty då skulle denna del minst
fyllt ett ansenligt band. Jag var derför länge obeslutsam, huru
jag skulle göra. Skulle jag blott lemnat en kort biografisk
notis om hvarje memoire-författare och en karakteristik öfver hans
arbete, så skulle deraf, tror jag, vinsten för den svenska
historiografien varit ringa, ty det i dessa memoirer förefintliga
material vore då fortfarande för de svenska häfdatecknarne lika
otillgängligt som förut. Jag har derför beslutit mig för en annan
method. Jag lemnar för hvarje skriftställare en kort biografisk
upplysning jemte några ord om värdet af de särskilda
memoi-rerna, men dessutom, alltefter dessas utförlighet och vigt,
antingen en längre prof bit derur i om möjligt ordagrann öfversättning
eller också ett utdrag ur hela det föreliggande arbetet. I de
föregående anmärkningarna omnämner jag alltid uttryckligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
