Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
XAVER IJSKE.
278
§ 8. Denne konung Carl XII, om hvars infall i Polen jag
skrifver, hade alltid pro speculo sin farfar Carl X:s krig, hvilket
denne anno domini 1655 begynte i Polen, och sökte framför allt
att undvika allt som hade varit olyckligt för denne. För det
första ville hans farfar gerna besätta med svenskar såväl de
minsta som de största fortalitia, denne deremot försåg blott Elbing
och Posen med besättningar och höll sin här tätt tillsammans,
och emedan lyckan vid Danzig och Zamosc ej var den förre huld,
så lemnade den senare likasom föraktligt dessa å sido, på samma
sätt som räfven rönnbären, dem han ej kan nå. Han hade också
i minne, huru hans farfar efter sex veckors belägring måste
anträda ett skyndsamt återtåg från czenstochower Jasna Gora ’),
hvarför det alldeles ej föll Carl XII i sinnet att försöka intaga
denna plats. Men denne den polska statens antastare 2) fordrade
en lösepenning af czenstochower Jasna Göra och oaktadt han ej
litet plågat detta ställe genom ödeläggande af till klostret
hörande byar, genom sina härars plundrings tåg och bortförande af
det fattiga folkets boskap, såsom han öfverallt i Polen gjorde,
så vågade han dock ej anfalla denna fästning, utan försökte blott
att afpressa klostret en lösepenning. Ar 1702 ankom Carl XII
med sin här genom Lithauen från Lifland och inkallade några
månader senare en andra här från Pommern, hvilken general
Gyllenstierna kommenderade. Denne gick med sin här genom
Storpolen längs den schlesiska gränsen, sedan öfver Wielun
direkte på Krakau, der redan konungen af Sverige uppehöll sig
efter segern vid Kliszow. Denne Gyllenstierna utskickade ifrån
Wielun ett ströfparti, 600 man svenska ryttare tillhörande det
bremiska rytteriet under öfverste Horn. Horn rastade d. 13
Aug. vid gamla Czenstochowa på Otwinowski’s gård å stadens
mark gentemot s:t Jacobs kyrka. Men d. 16 Aug. ankom
Gyllenstierna med den öfriga hären, sex regementen fotfolk. Den
samlade hären slog upp sitt läger viçl floden Warta på det s. k.
Gyllene berget jemte artilleriet, under det fyra regementen
rytteri posterades i bergen bakom Czenstochowa bredvid byn
Ka-wieniec. Under 10 dagar höllo de sig på detta sätt stilla i sitt
läger utan att göra någon skada åt fiendernes i Jasna Gora
egendom, afvaktande vidare ordres från sin konung, hvartåt de
skulle vända sig. Under tiden indrefvo de proviant och
penningar från de omkringliggande byarne och utskickade dagligen åt
alla håll sitt folk på fouragering. Det gjorde fäderne i Jasna
Gora ondt att äfven deras egna byar skulle afleverera fourage,
då dessa byar åt ena sidan lågo till stort antal kringspridda och
det ej var möjligt att kringgå dem; de fordrade derför, att den
*) Jasna Gora betyder Clarus Möns, var namnet på klostret i
Czenstochowa.
2) Najezdnik skrifver författaren, d. v. s. en som med väpnad hand
öfverfallet* en annan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
