Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
ii. bkeígström.
24
P. E. L. Thyselius har emellertid l) visat, att detta bref, som icke
är dateradt, som icke varit kändt förr än Hallman tryckte det,
som genomgås af en häftighet, hvilken illa förlikar sig med
Laurentius Petris åtminstone i senare år ända till svaghet fogliga
och medgörliga lynne, och som innehåller kronologiska fel, icke
kan vara äkta. Dess författare vänder sig särskildt mot en
lastbarhet hos konung Erik, för hvilken denne, dä brefvet skrefs,
icke längre kunde tillvitas, enär han nu var gift och för sin
legitima gemål öfvergifvit alla lösa förbindelser. Om här skulle
föreligga en pia fr aus? Det låter tänka sig att Hallman, med
en välmening, som icke får i fråga sättas, åsyftat en annan
konung än den brefvets beskyllningar för lösaktigt lefverne och
hotfulla tal om straffen för ett sådant efter orden gälla. På
svenska tronen satt då en känd skörlefnadsman ; Hallman var,
då den omtalade lefvernesbeskrifningen trycktes, ännu en
obefordrad prestman eller åtminstone, då han samma år fick Dylta
torftiga pastorat, svagt befordrad, och kunde ej lätt rakt fram
uppträda mot sin konung — hvartill likväl bör läggas, att om
konungen icke väl kunde upptaga förebråelser för sitt ostadiga
lefnadssätt, sådana mot Fredrik dess bättre upptogos af hans
drottning2). — Från sin ungdoms krestomatier minnes något
hvar dessa franska historieskrifvare, som låta Attila och andra
heroer hålla akademiska tal à la Thomas: om Hallman såsom
son af sin tid delade en uppfattning af historien "magistra vitæ",
enligt hvilken det var en icke blott tillåtlig, utan skön
användning af henne, då hon stäldes i moralens tjenst och förmåddes
säga de maktegande sanningar, så har han icke, om han fingerat
straff brefvet till Erik 14., i samma mån försyndat sig mot
sanningen, som vi måste anse att en urkundsförfalskare i våra
dagar gör.
Det finnes ett senare arbete af Hallman, der nyss
förevarande slags retoriska och sedolärande historieskrifning framträder
mera afgjordt och, om uttrycket icke stöter, ogeneradt, Polska
x) Skandia. 3:e bandet. Upsala 1834. Sid. 133 o. f.
Man synes hafva kommit under fund med, att det kunde löna sig att
mot Fredrik uppträda som eensor morum, "hvilket ock somliga gjorde utan
förtäckta ordom, som ock gerna gjorde deras lycka och transporter till feta
pastorater. Härigenom fick Svensson Norrköping och Stenbom Wingåker".
Jfr C. C. Gjörwell, Anteckningar 1731—57 i Samlingar utgifna af föreningen
för de skånska landskapens historia ‡c. H. 3. 1875.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
