Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1) Smärre Skrifter. Af W. E. Svedelius. III. Stockholm
1877. P. A. Norstedt & Söner. 186 sid. 8:o. Pr. 2,2 5.
Det tredje häftet af professor Svedelii Smärre Skrifter innehåller
intet nytt- de tre här upptagna afhandlingarna äro redan förut tryckta.
Den första är det föredrag hr S. höll vid Svenska Akademiens
högtidsdag år 1866 "till firande af Birger jarls och Stockholms
grundläggnings sexhundraåriga minne", den andra, minne af Olaus Petri,
upplästes vid samma Akademies högtidsdag år 1873, den tredje är ett
tal hållet vid det svenska Bibelsällskapets årsmöte 1874.
Det kunde således, eftersom dessa afhandlingar redan länge varit
för den svenska allmänheten tillgängliga och hos den redan vunnit
den sympati, som af gammalt kommer hr Svedelii föredrag till del
— och det med allt skäl —, synas hafva varit tillräckligt att i
lit-teraturöfversigten inregistrera det angenäma faktum, att de införlifvats
med den för några år sedan började serien af hr Svedelii Smärre
Skrifter. Men det torde icke vara alldeles olämpligt att vid hr
Svedelii betraktelser med anledning af de sedvanliga historiska
uppgifterna om Birger jarl anknyta några ytterligare betraktelser. Ty mer
än betraktelser har icke hr Svedelius i sitt tal lemnat. "Om ur
di-plomernas mängd", säger han s. 4, "och vid krönikornas jemförelse,
våra egnas med främmande länders, några olösta frågor skulle kunna
besvaras, så skulle dertill fordras nya, noggranna forskningar". Att
göra sådana, har hr S. funnit öfverflödigt. Man kan icke billigtvis
begära, att högtidstalet skulle fått karakteren af en kritisk afhandling,
man kan allenast sätta i fråga, huruvida icke en ny granskning af
de redan länge kända källorna äfvensom, ännu mer, af det som
blifvit kändt sedan Birger jarls uppträdande senast blef föremål för en
kritisk behandling, t. ex. af Strinnholm, borde hafva föregått talets
utarbetande och åt detta gifvit dess prägel.
Det är en beklaglig sanning att de historiska uppgifterna
rörande tilldragelserna i Sverige under en så pass sen tid som inemot
1200-talets midt äro få och säga helt litet. Man kan icke
åstadkomma någon sammanhängande skildring af tiden, man kan, hvilket
är ännu värre, icke fullt förstå händelserna utan att söka förena de
enstaka stående uppgifterna genom kombinationer, hvilka naturligtvis
icke kunna göra anspråk på mer än att vara hypoteser. Det är dock
omöjligt att helt och hållet undvika gissningarnas väg, eftersom man
icke gerna vill afgifva den förödmjukande bekännelsen att här kunna
vi icke lemna en sammanhängande framställning. Allt beror blott
Hist. Bibliotek. 1877. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
