Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
6
ger till Bjälbo jarl, under det Ulf fasi icke synes hafva aflidit förr än
senare på året; han skulle således hafva blifvit skild från styrelsen.
Bedan tidigare torde Birger varit använd af konungen i
förtroendeuppdrag och hade dessutom fått hans syster till maka. Med
Holm-gers fall var dock icke den andra grenen af den Erikska ätten
öfvertygad om det fåfänga i sina sträfvanden; på deras planer gjordes icke
slut förr än år 1251 vid Herrevadsbro.
Med skäl framhåller hr S., att det icke finnes giltiga skäl för att
på grund af det som der timade kasta någon skugga öfver jarl Birgers
karakter. Det är Erikskrönikan, som vill tilldela honom skuld för
löftesbrott, men denna krönika är förmodligen i detta lika litet som
i berätelsen om Valdemars val till konung fullt pålitlig.
Hr Svedelii tal hölls särskildt till firande af Birger jarl såsom
Stockholms grundläggare. Med skäl tillbakavisar han den uppgift,
som i en kronologisk anteckning förekommer, att Stockholms
grundläggning skulle följt omedelbart efter Sigtunas förstöring genom
Esterna. Det vore visserligen mer än egendomligt, om man sedan
det mer afsides liggande Sigtuna hade fallit ett offer för hedningarne
från andra sidan Östersjön, skulle på ett för deras anfall vida mera
tillgängligt ställe hafva anlagt en ny stad. För öfrigt torde man
icke få taga det för gifvet, att kronologiens författare verkligen velat
hänföra Stockholms grundläggning till samma år som Sigtunas
förödelse. Det hände alltför ofta, att man, när en händelse omtalades
under det år då den tilldragit sig, till berättelsen derom fogade en
uppgift om sådant, som deraf blef en följd utan att det likväl följde
omedelbart derefter. Sannolikt uppstod aldrig Sigtuna i samma
storlek som det hade haft före Esternes besök, och sedan förhållandena
i Östersjön hade blifvit fredligare — handeln reglerades just vid
denna tid medelst traktater som ingingos med tyska köpmän —
kunde man i följd deraf vara betänkt på bildande af en ny
medelpunkt för handeln, en som vore för denna bättre belägen än Sigtuna.
Men det är helt visst icke befogadt, att som hr S. synes vilja, låta
Birger jarl vid anläggningen af Stockholm ledas af tanken på att
gifva Sverige en hufvudstad. Först i långt senare tider fick staden
denna betydelse, genom omständigheternas fogande. Birger jarl ville
helt visst allenast skapa en ny handelsstad och vi måste egna vår
beundran åt den skarpsinnighet han ådagalagt i valet af plats. Den nya
staden låg nemligen på gränsen mellan tvenne landskap, Uppland och
Södermanland och emellan tvenne flitigt befarna vatten, Mälaren och
Östersjön. Denna plats var derigenom mer än de flesta andra
lämplig till förmedlande af varuutbyte. Också fick den ganska snart en
ansenlig blomstring. Att likvisst denna trakt redan tidigare haft
en viss betydelse kan man sluta deraf, att man i Stockholms
grannskap funnit flere silfverskatter, som blifvit nedgräfda under
öfvergångstiden mellan hedendomens och kristendomens skeden.
Tyvärr känner man allt för litet om Stockholms uppkomst och
dess tidigaste utveckling, men visserligen låter hr S. denna antaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
