Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
8
Det senast utkomna af dessa verk ställer redan titeln i ett visst
sammanhang med det, som här ofvan nämdes först, i det att båda
ha den allmänna statskunskapen till föremål. Nu lärer det förhålla
sig så, att nämnda "Anteckningar" redan sedan ett eller annat år äro
ur bokhandeln utgångna, hvarföre en ny upplaga syntes vara af
behofvet påkallad. Den nu utkomna handboken eller "Inledningen" i
statskunskap är emellertid i allt för många stycken förändrad för att
kunna gälla som en ny upplaga eller ens som en omarbetning; ej
heller tyder någonting i författarens företal derpå, att han sjelf vill
hafva den så betraktad. Att börja med är hela afdelningen om
Sverige utesluten ur arbetets andra och speciellare del, enär enligt förf:s
egna ord ett särskildt arbete om Sverige vore behöfligt. Det är ett
behof, som han emellertid sjelf synes ha åtagit sig att fylla genom
ett redan i början af denna uppsats omnämndt verk. Dernäst är hela
uppställningen en annan. Uti "Anteckningarne" behandlades hvarje
land för sig både med afseende på den historiska utvecklingen och
de enskilda statistiska eller rättsliga synpunkterna. Det här i fråga
varande börjar med en allmän historisk inledning, som fyller den
första delen; den redogör för förloppet af de förändringar, som i det
europeiska statssystemet inträffat sedan den af författaren valda
utgångspunkten 1815, delvis för hvarje land särskildt, delvis i
allmännare och mera öfverskådlig sammanställning såsom vid de stora
revolutionsåren 1830 och 1848. I den andra behandlas deremot till
en början kolonialväsendet och derefter de olika staterna med
afseende på deras nuvarande sammansättning, ytvidd och folkmängd, samt
deras historiska uppkomst och utvecklingen af deras statsskick — det
senare naturligtvis endast i korta drag. Till framställningen af de
europeiska staterna sluter sig en utförligare skildring af det
nordamerikanska statsförbundet samt såsom tillägg utan motsvarigheter i
det äldre verket, en genealogisk del, en öfversigt nämligen af de
europeiska dynastierna och deras ursprung, samt ett tillägg om de öfriga
verldsdelarne, för så vidt de ej redan såsom, kolonialland blifvit
behandlade förut. Deremot ha alldeles uteslutits kapitlen om land, folk,
näringar, allmän förvaltning, lagskipning, kyrkan, läroverk och
försvarsväsende. Orsaken vill ej blifva oss rätt klar, ifall den ej skulle ligga
i bristande utrymme, Måhända har förf. ansett att en del rättare
hör inom geografiens område. Knappast lärer dock detta kunna gälla
om annat än styckena "land och folk". Allt det öfriga hör ju
visserligen till sina egna discipliner, förvaltningsrätt, kyrkorätt o. s. v.,
men de allmänna dragen torde lika väl som folkmängdsstatistiken
falla under statskunskapens dominium såsom yttringar utaf statens
lif och organiserande verksamhet. Åtminstone stå de till densamma
i ett vida närmare förhållande än de stå till geografien. Det är
sålunda, med andra ord, till statssystemets utveckling efter 1815, d. v. s.
till den nyaste historien, vidare till staternas nuvarande
sammansättning och deras kolonier, jämte uppgifterna om delarnes storlek och
folkmängden, absolut och relativ, samt densammas fördelning mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
