Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
28
tandets alla områden äfven att beröra medeltidshistoriken och har
utgifvit en gammal biskopskrönika från Skara., äfvenså en gammal
konungalängd. Det lärda tidehvarf, vid hvars ingång Stiernhjelm
står, egnade kanske större uppmärksamhet åt Sveriges fornhistoria
och åt den isländska sagalitteraturen än åt den svenska medeltiden.
Vi ha dock från den tiden Johan Hadorphs berömda upplaga utaf
rimkrönikorna (1674). Förutom några editioner af mindre
betydenhet utaf ett par biskopskrönikor, kronologier, legender och vitæ
sanc-torum (Scheffer, Celsius) finna vi något senare den måhända
vigtigaste samlingen blancl de äldre af historiska skrifter från medeltiden,
nämligen Erik Benzelii d. y. Monumenta historica vetera ecclesiæ
Svio-gothicæ (1709), utmärkta både genom rikt innehåll (18 historiska
skrifter utaf olika slag, jämte åtskilliga urkunder) och genom en
skarpsinnig redaktion. Härtill kommer en tiotal år senare (1721) hans
edition af de vigtiga i Vadstenaklostret under 200 års tid förda
historiska anteckningarne. Det adertonde århundradet utmärker sig
annars skenbarligen för en mindre liflig verksamhet på detta fält. I
enstaka disputationer begrofvos snarare än offentliggjordes ett antal
medeltidsskrifter af historiskt innehåll. Vigtigast bland dem Ihres
edition af den bekanta konungalängden i den äldsta codex af
Vestgötalagen (n. 5 i den stora upplagan af Scriptores medii ævi). På
detta sätt hade i sjelfva verket mesta delen af i fråga varande
litteratur blifvit utgifven i tryck, men på mycket olika tider och på många
spridda håll. I början af detta århundrade grep man sig slutligen
an med den fullständiga samlingen och utgifningen i ett helt utaf
medeltidens historiska litteratur. Det var dock ingen frukt, detta
företag, af den nya tidsanda, som annorstädes i Europa vände
uppmärksamheten tillbaka på medeltiden och dess verk utaf alla slag,
af den romantiska skola, som i Tyskland t. ex. har så stor andel i
de historiska och filologiska studiernas riktning på tiden mellan
folkvandringarne och reformationen. Tvärtom har den svenska samlingen
utaf scriptores medii ævi sin upprinnelse redan i det sjuttonde
århundradets lärda sträfvanden. Det var nämligen, som bekant, på två
enskilda personers samlingar och förarbeten det stora verket i början
stödde sig. Redan på 1770-talet hade den sedermera både som
statsman och lärd samlare mycket berömda C. G. Nordin och den som
lärd och flitig forskare kände professorn i historia vid Upsala
universitet E. M. Fant uppgjort en omfattande plan för utgifvandet af
historiska verk och aktstycken från medeltiden, hvarvid Nordin skulle
taga historieskrifvarne på sin, Fant urkunderna på sin part. Nordin
blef emellertid snart kallad till en annan verksamhet och hela
företaget fick hvila, tills efter Nordins död en stor del af hans samlingar
på Fants tillskyndan inköptes för Upsala universitet, bland dem hans
nyss omtalade förarbeten för den stora upplagan af medeltidens
historiska arbeten. Nu dref Fant äfven på företagets verkställande,
anslag beviljades, en kommitté tillsattes med Lindblom, Aurivillius, Fant
och Geijer som medlemmar, Schröder som sekreterare och det första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
