Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 cl. annerstedt! scriptores rerijm svecicarüm misdii ævi. XXXIlt
Sveonumque historia, n. 12 eller Zieglers några gånger förut tryckta
berättelse om konung Kristiern den andres grymhet mot den svenska
adeln och Stockholms invånare och n. 14 eller utdragen ur Saxos
stora danska, historia. Allt det öfriga utgöres alltså af skrifter, på
hvilka uppmärksamheten senare blifvit vänd, och ha vi sålunda
åtminstone på den grund skäl att lyckönska oss öfver det långa uppskofvet
med fortsättningen Åtskilligt nytt har först och främst tillkommit
till de förut bekantadhistoriska skrifterna från vår egen medeltid.
Annalerna ha blifvit ökade med fem nya verk. af dylikt slag, nämligen de
på Engsö funna, nu s. k. Sigtuna-annalerna, två grupper historiska
anteckningar, förskrifvande sig från Stockholm och räddade till vår
tid genom Celsii afskrifter, några obetydliga anteckningar ur en
Vallentunas kyrkobok och slutligen utdrag ur den bekante Rasmus
Ludvigssons historiska samlingar, visserligen affattade utom
medeltidens gräns, men till form och innehåll helt och hållet hvilande på
den gamla annalistikens grund. De fyra sistnämda verken äro här
tryckta för första gången. Tvänne hittills ej tryckta skrifter rörande
Magnus Eriksson, bevarade i afskrifter på Upsala bibliotek, Hemming
Gads ryktbara oration mot danskarne, tryckt efter tre hvarandra
kompletterande handskrifter, en bland dem ur den om vår historia högt
förtjente Hogenskild Bjelkes samlingar, och två smärre skrifter, den
ena rörande danskarnes härtåg 1518 mot Stockholm, af en samtida
deltagare affattad på tyska och i afskrift funnen bland aflidne
ärkebiskop Reuterdahls samlingar, den andra tre Upsalakanikers berättelse
om Stockholms blodbad (redan en gång förut tryckt), fullborda
samlingen af dessa nytillkomna svenska verk af historiskt innehåll. Men
den vida större delen af tredje bandets förra afdelning (s. 87—341)
upptages af utdrag ur främmande skrifter, som beröra Sveriges
historia under medeltiden, allesamman, med det undantag vi nyss nämde
(utdragen ur Saxo), ej upptagna i den ursprungliga planen. Ur flera
än 70 skrifter har utgifvaren här samlat mer eller mindre utförliga,
mer eller mindre vigtiga, excerpter och sorgfälligt ledsagat dem med
kommentarier: utan tvifvel ett ganska mödosamt arbete. Till dessa
här intagna excerpter kommer dessutom en ytterligare samling, som
är gjord eller bör göras för det fjerde bandet. En af de vigtigaste
platserna bland dessa utländska källskrifter intaga naturligtvis de
danska annalerna och krönikorna. Den svenska medeltidsannalistiken
är, såsom bland andra den tyske historikern Schäfer har visat, helt
och hållet uppbygd på de danska annalernas grund; det är grenar,
som inympats på en främmande stam. Också är det bland sexton
svenska annalistiska verk endast två som omnämna Ansgar, två som
ha en uppgift från det elfte århundradet. Fem deremot lia sin första
uppgift för Sverige från 1100-talet (1144 eller senare) och dock är
det nio stycken, som börja med år 1140 eller ännu tidigare. I stället
ha de i början endast att bjuda på danska (eller allmänna) notiser
och strö först längre fram in en och annan svensk uppgift, såsom om
de första klosteranläggningarne, om Erik den heliges död o. s. v.
Hist. Bibliotek. 1877. Ill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
