Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXXVITI
granskningar och anmälningar.
56
Bland de resultat, till hvilka utg. i afseende på traktaten i
Ore-cliovets kommit, hör äfven bestämmandet, åtminstone det sannolika,,
af betydelsen af uttrycket Kajæno haf. Utg. har framlagt ett
ansenligt antal bevis för att härmed menas icke Bottenhafvet utan Ishafvet*
Vi kunna här ej upprepa dem. De återfinnas sidorna 467, 469—71,.
473—4 och 476.
Näst efter Orechovets-traktaten följer en freds- och gränstraktat
mellan Norge och Novgorod af år 1326. Om man jemför utg:s
kommentarier till denna handling med hvad i vår literatur förekommer
angående Finmarkens historia och politiska ställning under denna
tid *), så lär man villigt erkänna att en mängd intressanta
förhållanden och uppgifter äfven här blifvit meddelade.
Af de talrika och vigtiga historiska upptäckter, som utg:s arbete
lemnar oss, vilja vi särskildt nämna att den i Sv. Dipl. N:o 1480 införda
skrifvelse (dat. d. 14 Sept. 1305), hvari hertigarne Erik och Valdemar
lemna sitt bifall till konung Birgers sons, junker Magnus’, val till
konung, erhållit hos herr R. ett fullständigande af den största vigt. Senare
hälften af denna handling har förut, märkvärdigt nog, blifvit
förbisedd, men man erhåller nu upplysning om att den innehållit
hertigarnes förbindelse att tillerkänna rikets arfsföljd åt konung
Birgers-efterkommande led för led, äfven om junker Magnus skulle aflida utan
barn. I slutet af arbetet meddelas åtskilliga förut okända handlingar,,
funna i Lille, utfärdade af grefve Ludvig i Flandern, som visa att
konung Magnus Eriksson i egen person samt åtföljd af lagmannen i
Vestergötland Knut Magnusson och Erengisle Suneson varit år 1334
stadd på resa genom grefvens länder. Ändamålet med resan var att
vinna Blanche’s af Namur hand 2).
Vi nödgas här stadna, men vilja dessförinnan, såsom tillägg till
utg:s arbete, framhålla en urkund, som han icke upptagit i sin samling
af den lätt förklarliga orsak att den först under förra årets (1876) lopp
blef känd för historieforskningen. Bland de talrika handlingar från
medeltiden, som då tillfälligtvis uppdagades i Revals rådhusarkiv, finnes
äfven ett bref3) dateradt Åbo den 29 Maj 1326, hvari finske fogden
Karl Näskonungsson samt de finske inbyggarne lofva de revalske, att, på
det att fred och endrägt må råda mellan borgarena i Reval och
menige man i "Finland, Åland, Nyland, Tavastland och andra länder
inom det finska fogdedömet", alla tvister mellan de förre och den
numera aflidne höfvidsmannen i Finland Mathias Ketilmundsson och
hans anhängare, skulle biläggas, och särskildt i afseende på 4
personer, som blifvit för sina våldsamheter i Reval dömde till döden.
Detta föreningsbref, som på det närmaste sammanhänger med de af
utg. sidd. 519—521 meddelade, bestyrker tillfullo (genom de ofvan
*) T. ex. i Styffes välkända arbete "Skandinavien under Unionstiden".
2) Munch har ansett att konungen vid denna tid uppehållit sig på Lindholmen,
eller i Skåne eller Halland.
3) Upptaget under N:o 51 i den förteckning på berörda samling, som finnes
tryckt i "Beiträge zur Kunde Ehst- Liv- und Kurlands", IT, 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
