Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXXVITI
granskningar och anmälningar.
72
stiskt, historiskt o. s. v. Det börjar med en uppsats om Edåsa kyrka,
föreningens nuvarande museum, hvaruti tidskriftens utgifvare redogör
för en der anträffad gammal bok, bestående af träskifvor, ett fynd
utan tvifvel märkeligt, men doek icke så som det skulle varit, om
den å träskifvorna i vaxmassa fordom anbragta skriften funnits bevarad.
Nu tyckes boken i formelt hänseende icke så särdeles mycket afvika
från de runkalendrar af sammanhäftade träskifvor, som här och der
anträffats och vanligtvis äro yngre än medeltiden. Detta hindrar
dock icke att Edåsa-boken kan vara mycket äldre, ocli vi lyckönska
föreningen till fyndet.
Efter denna uppsats, som delvis meddelats äfven i fransysk
öfversättning, följa några erinringar vid beskrifningen öfver Kinnefjerdings
och Kållands härader, hvaruti H. Ex. Herr Grefve G. A. Sparre
gläntat på dörren till sitt rika förråd af personalhistoriska och
genealogiska samlingar, en guldgrufva, som den ädle Nestorn med största
beredvillighet öppnar för forskaren i medeltidens häfder, och der det
rika materialet genomgår den strängaste kritiska sofring. I dessa
"erinringar" meddelas några ganska vigtiga upplysningar icke blott om
Sigge Larsson Sparre och hans slägt utan äfven om den märkelige
vest-götiske norrmannen Herr Jon Martinsson, hans ännu märkeligare son
norska Riksdrotzet Herr Sigurd Jonsson och dennes son Junker Hans
samt deras gods- och slägt-föhållanden. Kommer så en fortsättning
af den redan i första häftet började afdelningen: Permebref, för hvilken
tidskriftens utgifvare lyckats vinna bidrag af sådane grundlige
bref-granskare, som H. Ex. Herr Grefve Sparre och Bibliotekarien C. G.
Styffe. Denna afdelning måste från vår tidskrifts ståndpunkt anses
såsom den vigtigaste, hvarföre vi äfven anse oss böra närmare
skärskåda icke blott de nu meddelade brefven N:o 27—47, utan äfven
dem, som intagits i föregående häften. Märkeligast bland dessa och
utgörande en särskild grupp äro brefven N:o 4, 5, 9 och 10 i första
häftet, 30 och 37 i tredje samt 22 i andra, af hvilka man får en
föreställning om huru vigtigt det var under medeltiden att bevara alla
åtkomsthandlingar, då i dess ofta förekommande, ändlösa bördestvister
ett mer än 100 år gammalt bref icke sällan kunde vara det afgörande
dokumentet. Det är också en sådan tvist, som dessa bref belysa, och
denna, rörande Hönsätersgodset på Kullen, är ur många synpunkter så
märkelig, att vi uti ett kommande häfte af Hist. Bibliotek skola göra
ett försök att förklara densamma. Hvad de öfriga angår, bland hvilka
N:o 24 visar huru strängt man höll på bördesrätten äfven i rena
ut-sökningsmål, torde här och der en och annan upplysning eller erinran
icke få anses alldeles opåkallad. Så t. ex. säges under brefvet N:o
5 att alla sigillen äro otydliga. Måhända är detta också nu
händelsen, men år 1868, då vi hade detta bref i handom, kunde åtminstone
det första sigillet tydligt urskiljas. Det visade en i 6 schackrutor
fördelt sköld under hjelm, prydd af 2 horn, och af omskriften syntes
ännu Ingerid. Det andra hade blott sköld men med utplånadt
innehåll och det tredje ett bomärke med en omskrift, hvaraf endast bok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
