Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXXVITI
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
90
teorier och fördomar ovilkorligen vika, ty vapnen äro de bevis, som
handlingarna sjelfva lemna.
Det är med synbar förkärlek hr Styffe tecknar gamle herr Stens
regering. Med vanlig klarhet ger han oss en bild af de svåra
förhållanden, hvari denne var satt att verka, af den sega uthållighet, den
ihärdiga kraft, hvarmed lian förstod att hålla sig uppe mot in- och
utländska fienders angrepp och dermed göra konung Gustaf I:s verk
till en möjlighet. Med allt skäl kallar hr Styffe honom med hänsyn
till hvad han i det hela uträttat "Gustaf Vasas föregångare", och äfven
i enskilda drag, som hr Styffe meddelar rörande hans regering, finner
man mycket som påminner om hans store efterträdare. Så finner man
huru Sten Sture, likasom senare Gustaf I, sträfvar att öka regeringens
makt och inkomster genom att taga de större länen under sin
omedelbara förvaltning; inom handeln finner man redan nu en sträfvan till
frigörelse från hansestädernas välde; och om man tänker på Sten
Stures förhållande till kyrkans män kan man ej undgå att deri finna
förebud till den strid på lif och död, som konung Gustaf med dem
skulle komma att utkämpa. Man känner, sedan man läst hr Styffes
arbete, huru väl på gamle herr Sten kan tillämpas Geijers bekanta
yttrande om Gustaf Vasa: hans bana var ej full af lysande bedrifter,
men hans lefnad var en stor bedrift. "I ett fjerdedels sekel", säger
hr Styffe, "upprätthöll lian freden i ett land som förut var sönderslitet
af inbördes strider eller förhärjadt af utländske fiender, han skyddade
med allvar undersåtarne från prejeri och förtryck af fogdar och
höfvids-män, bemötte alla, hög och låg, med vänlighet och deltagande, var
mild mot de felande och befordrade, såvidt omständigheterna
med-gåfvo, landets förkofran. — Jakob Ulfson och hans anhängare hafva
framkastat många förebråelser mot honom ; men om dessa till sin
beskaffenhet granskas och jemföras med de anmärkningar som svenska
rådet år 1511 framstälde mot hans efterträdare eller danska riksrådets
klagomål öfver konung Johan, måste man komma till den slutsats,
att hans regering var för den tiden nästan ett mönster af ordning
och samvetsgrannhet."
I ett särskildt kapitel har hr Styffe sammanstält de upplysningar
rörande de inre förhållandena under denna tid, som ur bevarade
urkunder finnas att hemta. Bland allt det lärorika som denna teckning
innehåller, vilja vi särskildt fästa oss vid de bidrag han meddelar till
belysning af frågan om sättet för tillkomsten af konung Kristoffers
landslag. Som bekant finnes intet bevis för att den blifvit i laga
ordning antagen på tingen och att den ej blifvit det, torde framgå
af hvad hr Styffe upplyser om, att den ej synes hafva varit ansedd
såsom lagligen gällande. Ett bevis härför är, att Magnus Erikssons
landslag långt in på 1500-talet var den som allmännast användes,
såsom synes af det jemförelsevis stora antal handskrifter sorn af
densamma finnes i behåll, äfvensom deraf, att i flera dombref ifrån denna
tid är det den äldre landslagen som åberopas; ett annat bevis är att,
då riksrådet utfärdade Kalmar stadga af 1474, intogos deri fyra punk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
