Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
JANAUSCHEK : ORIGINUM CISTEROIENSIUM TOMUS 1.
XCVIÍ
stamning från de äldre klostren, som äfven dess egna kolonisationer.
I betraktande af denna ordens betydelsefulla roll i bela Europas inre
historia och med särskildt afseende på den välsignelse, som i många
afseenden cistercienser-klostren utbredde öfver de nordiska länderna,
är föreliggande arbete väl vardt att af skandinaviska historici
uppmärksammas.
Uti en inledning, hvari förf. gifver en kortfattad öfverblick
öfver ordens utveckling (III—XXX) säger han att cisterciensernas
guldålder inföll mellan 1134—1342, då deras historia öfverglänste hvarje
annan ordens. Det var i början af den utsträckning orden då erhöll,
som dess medlemmar kommo öfver till vårt land och vid dess
skog-bekransade sjöar eller i lugna dalar signade en och annan leende
plats A), der snart höjde sig de starkaste värnen för de ny-omvändes
ringa hop. Det är sannt att ifrån den tiden det ena klostret efter
det andra blomstrade upp, men öfverallt i Europa, och icke minst i
vårt land, hafva okunnigheten och lättrogenheten velat se
kloster-lemningar i de flesta spår af större stenbyggnader från forntiden, vid
hvilka ett större eller mindre antal fantastiska sägner fästat sig. Så
räknade man cistercienser-klostren till 10,000, af hvilka 4 tusen för
munkar och 6 tusen för nunnor. Prof. Janauschek, som egnat mera
än 20 års ihärdigt arbete åt utrönandet af sanna förhållandet
härvidlag, har funnit att munkklostren voro vid den hel. Bernhards död 343,
under den s. k. gyllene åldern 707 och under clen största
utvecklingen 728, under abboters styrelse, hvartill kommo 14 pnorat. Af dessa
voro de flesta uppbygda för d. h. Bernhards orden, men några funnos
som blifvit reformerade efter att förut hafva tillhört annan orden,
merendels d. h. Benedikts. Nunneklostren ärnar förf. behandla i andra
delen af sitt verk.
På samma sätt måste den historiska sanningen nedpruta
uppgifterna om de många påfvar, som tillhört orden, till de begge
Eugenius III och Benedikt XII.
Yi anse oss icke äga rätt att ur detta arbete sammanföra flera
af de resultat förf. meddelar i denna sin inledning; hvar ocli en, som
vill studera denna märkliga ordens historia, måste vända sig direkt
till förf:s verk, såsom en hufvudkälla, och detta är äfven en
nödvändighet för den, som vill lära sig att uppfatta ordens betydelse för de
skandinaviska länderna. Innan vi nämna några ord om de delar, som
närmast röra oss, vilja vi antyda huru storartadt det arbete är, som
blifvit lagdt till grund för denna klosterhistoria.
I sjelfva stamklostret Citeaux fördes åtskilliga anteckningar, hvilka
förf. med stor flit begagnat. Bland dem märkas särskildt de "catalogi
1) Om cisterciensernas smak i detta afseende säger förf. (sid. VII): "Consederunt
procul ah urbiurn tumultu in vallibus abditis suasque ædes ubi fieri potuit ad
rivö-rum et fluviorum ripam (plerumque siniatram, cujus rei rationem non novimus)
exstruxerunt, montes minus caros habentes; unde permultæ abbatiæ a vallibus,
aquis, fontibus, rivis, pontibus, silvis, at tamen etiam a montibus appellationes
traxerunt. . ."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
