Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland de många främlingar, som under Kalmareunionens
dagar inkommo i vårt land, här funno trefnad, vunno giften
och förvärfvade jord, samt med denna infödingsrätt, var äfven
dansken Fikke Grupendal. Om hans börd veta vi väl icke
med full visshet mer än att han varit dansk, men då han förde
samma vapen som de många, dels samtida, dels äldre eller
yngre danska ädlingar med namnet Grupendal, är det äfven
nästan otvifvelaktigt att han varit af samma slägt, hvars
medlemmar träffats på Eegholm, Fulltofta, Skörringe, Torberneféld
och flerstädes i Danmark1). Förhållanden, dem vi längre
fram i denna uppsats skola närmare belysa, göra det sannolikt
att han varit antingen en son af den danske riddaren Herr
Claus Grubendal, som förekommer i handlingar emellan 1400
och 1415 och varit gift med Karin Matsdotter till Torbernefeld,
eller också dennes yngre broder. Hvad vår Fikke (tillnamnet
skrifves än Grupindal, än Grubendaal, Grwendall, o. s. v.)
beträffar, så, ehuru han visserligen endast i lätt förbigående
lemnat sitt namn åt vår historia, är han dock för dem, som
närmare studera våra medeltidsförhållanden, icke utan en viss
märklighet i och för de bördesrätts- och arfstvister, hvartill
hans och hans sons transaktioner med sina nyvunna svenska
eller svensknorska fränder gifvit anledning. Att fullt klargöra
de slägtförhållanden, hvarpå verklig eller förment bördesrätt
*) Ättens vapen är ett Andreaskors, hvars armar än nå sköldhörnen, än
icke sträcka sig så långt. Det är stundom schackspelsrutadt, stundom midt
på belagdt med en ros, och någon gång så formadt, att det liknar
qvarn-vingar. Fältet är vanligen gyllene och korset antingen helt svart eller
vexelvis rutadt i svart och silfver (’?), dock så, att midtrutan och korsarmarnes
änderutor äro svarta. Hjelmprydnaden är vanligtvis 2 örnelår med ben och
klor, med eller utan ett Andreaskors (lika blasoneradt som i skölden) emellan
dem (jfr. Danskt Adelslexicon). Efter Fikke finnes veterligen icke något
sigill-aftryck bevaradt, men af hans son Eggerd ega vi åtminstone ett sådant,
visande i skölden ett orutadt Andreaskors, hvars ändar sträcka sig till sköldens
kanter, och på hjelmen 2 korslagda örneklor. Sigillet under bref af 1472
i Skara läroverks saml. Jfr. Vestergötl. Fornminnesförems tidskr. H. 1,
N:o 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
