- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
5

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

BIDRAG TILL SVENSKA FRÄLSETS HISTORIA UNDER MEDELTIDEN.

5

Genom detta gifte kom Fikke Grupendal i frändskap med en
vestgötaslägt, som egde gods i Vermland och på Kinnekulle,
hvaribland Hönsäter med flera andra gårdar derunder, hvilka
blifvit af en utaf slägtens medlemmar Ingemar Hahr ams son
(Abrahamsson), Fikkes hustrus moderbroder, pantsatte till
Hemming Augustin. Ingemar hade icke sjelf mägtat återlösa
dessa gods, hvartill lösningsrätten efter hans död öfvergått till
systern Ulfhild Abrahamsdotter, gift med en norsk frälseman,
om hvilken vi endast veta att han hetat Karl och med sin
hustru icke fått annan hemgift än lösören, då deremot den
andra systern G y rid, Anders Erikssons hustru, erhållit gods i
Vermland1). Hustru Ulfhild bodde troligtvis vid denna tid
såsom enka på Moland (nu Morlanda på Orust), åtminstone utgaf
hon der den 29 December 1407 ett bref, i kraft hvaraf hon på
Fikke Grupendal, sin systerdotters man, öfverlåter lösningsrätten
till Hönsäter med underlydande gods, dock med förbehåll af
återlösen för hennes egna arfvingar2). Efter hvad man kan
se af ett senare bref af år 1473 verkstäldes denna inlösen med
de penningar, Fikke gifvit sin hustru i morgongåfva, i följd
hvaraf gårdarne af hans barn borde räknas såsom möderne och
ej fäderne, helst hustrun obestridligen haft bördesrätt till
godsen ehuru Ulfhild i börden var ett led närmare än hon,
en omständighet, som sedermera icke heller blef utan
betydelse.

å hans hustrus samt Magnus Jonsson å hans svärmoders, hustru Märta
Nils-dotters vägnar om det arf, som tillkommit Märtas aflidna dotter Ingegerd
Andersdotter efter hennes fader Anders och Märta efter sin dotter. Det vill
synas som om denne Anders icke varit någon annan än Anders Eriksson och
Märta således hans andra hustru samt Ingegerd deras dotter, i lifstiden gift
med Magnus Jonsson men död barnlös. Frändskapen uttalas ej uttryckligen,
men antydes af sjelfva uppgörelsen, godsens läge m. m. dock ej så tydligt,
att den kan såsom alldeles ostridig angifvas. Dessutom måste anmärkas att,
om Anders Eriksson varit gift 2 gånger, måste hans första hustru hafva aflidit
kort efter 1390, då hon ännu var i lifvet, och Ingegerd Andersdotter — om
ock gift — dött ung. I sin själagåfva af 1404 nämner Anders Eriksson endast
sin hustru Gyrid.

1) Riks ar ch: s Perg:bref N:o 2492. Ulfhild kallas der endast Karls hustru.
Brefvet är gifvet på Allaby d. 14 Juli 1390 och som det vill synas
omedelbart efter arfskifte efter Hahr am Andersson och hans hustru Märta. Af såväl
detta bref, der Ingemar utan ersättning afstår till hustru Gyrid de gods i
Vermland, hvilka utlofvats till hemgift åt henne, men vid arfskiftet fallit
på hans lott, som af bördesrättens till Hönsäter öfvergång till den år 1407
antagligen enda lefvande systern, framgår att Ingemar varit barnlös.

2) Vestergötl. Fornm-Fören:s Tidskr. H. 1, Brefvet N:r 4, och Sv.
Diplomat. fr. 1401 N:r 916.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free