Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
BIDRAG TILL SVENSKA FRÄLSETS HISTORIA UNDER MEDELTIDEN.
7
biskop Brynolf i Skaral). Af hustru Ulf hilds bref tyckes
framgå att Hönsäter redan varit en hufvudgård, ehuru ej
försedd med någon storartad åbyggnad, ty då hon der
uttryckligen förklarar, att Fikke eller hans arfvingar icke i händelse
af återlösen skola njuta ersättning för hvad de nedlagt i
byggnader, tillägger hon: men »byggær han nokræ köstelægæ
bygning, tha skal Fikke ok hans ærfuingiæ latæ til twå sinæ
winæ, ok jæk ok minæ ærfuingiæ til twå waræ winæ, ok hwat
thæ sigæ os j mællom, tha skal jæk ok minæ ærfuingiæ Fikke
ok hans ærfuingiom thær likæ for gifuæ, æpter thi sæm i wän
andæl kan komæ». Måhända; har också Fikke haft för afsigt
att på denna herrligt belägna gård bygga sig ett »hus», d. v. s.
stenhus2) ; men om så varit, har hans plan icke kommit till
utförande, att döma deraf, att hvarken han sjelf eller något af
hans barn der varit bosatte, ty Fikke sjelf bodde efter ali
anledning på Åby, hans son Eggert på Dyng 3) i Skredsviks socken
och Lane härad, och dottern Kristina, gift med väpnaren Amund
Andersson4), på dennes sätesgård Medeldalen i Timmersdala
socken 5) i Wadsbo.
Efter Fikkes död — året är obekant — har Hönsäter fallit
på sonens Eggert Grupendals lott. Han uppträder i
perme-brefven först 1463 och då blott som sigillvitne, men var dock,
såsom vi snart skola se, redan IQ år förut enkeman. Att han
haft några offentliga värf har ej kunnat spåras, och han torde
följaktligen få räknas till de stilla i landena, hvilket under
Brefvet i Skara Permehre/sbok i Stockholm finnes aftryckt i Norskt
Diplomatariiim, Del. V, N:o 511.
2) Sådane byggnader betraktades under medeltiden såsom hvad vi i våra
taxeringslängder kalla »annan fastighet» och skiftades eller såldes särskildt.
Flera bref finnas, som gifva vitnesbörd härom, specielt hvad beträffar
Aspanäs, Torpa m. fi. gårdar.
3) Han skrifver sig »Eggerth Grupendaal pa Dyngio a vapn». Dyng heter
nu Gullmarsborg.
4) Hans efterlemnade sigill aftryck äro alla otydliga, hvadan hans
ättemärke uppgifves olika än såsom ett gumsehufvud, än såsom Öra-ättens. Kunde
man fullt lita på sigillafteckningarne i Lars Sparres afskrifter i Riksarkivet,
skulle det hafva varit ett stort hjerta eller sjöblad med spetsen nedåt, men
genom förbiseende af den treflikiga urnypningen, som möjligtvis varit vid
af-teckningen utblindad, kan det också hafva varit Öra-ättens märke.
Afteck-ningen är visserligen ej af Amund Anderssons utan af hans hustrus sigill,
men vapnet är i allt fall hans och icke hennes. Brefvet (af 1472) finnes i
Bandet J: 7.
5) Gården, som för längesedan förlorat sin egenskap af sätesgård och är
posthemman, heter nu Melldala och har genom senare gränsreglering kommit
till Bergs socken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
