Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
E. W. BERGMAN.
10
dagar. Om denna sin vistelse pâ Kägleholm och anledningen
dertill skrifver han till landshöfdingen i Örebro Jacob Fleming
d. 26 Juni följande:
»Nu hade jag väl tänkt strax vidare fortskrida min resa
neder ät landet, men nödgas några dagar här dröja, emedan
jag-intet ännu fatt min equipage i hästar och vagnar hit till mig.
Så är icke heller, Gud ske lof, något som hårdt presserar, efter
allt invid gränsen stilla är och fienden icke förnimmes vidare
vara avancerad. Jag ärnar alltså öfvermorgon, vill Gud, göra
en resa till Örebro, då jag tillika kan hafva tillfälle att bese
factorierna.» (Två dagar efter denna till d. 28 Juni utsatta
ut-flygten till Örebro var det norrmännen började belägringen af
Marstrands fästning.)
Den egentliga anledningen till De la Gardies dröjsmål synes
återigen varit hans enskilda ekonomiska angelägenheters
ordnande vid godset, hvilken omsorg här till en icke obetydlig del
upptog hans tankar, såsom man finner af hans brefvexling från
dessa dagar med kamreraren J. Bohm. Läser man denna
korrespondens, så skulle man vilja föreställa sig brefskrifvaren såsom
en omtänksam godsegare, uteslutande sysslande med sina fredliga
värf; men flere bref finnas ock af De la Gardies hand från samma
tid i militära ärenden. Här återfinna vi sålunda ett hufvuddrag
i De la Gardies karakter: förmågan att med sitt intresse
samtidigt omfatta och egna sig åt skilda uppgifter, en förmåga, som
dock är till föga båtnad i kritiska ögonblick, som fordra en
odelad själens energi och uppmärksamhet.
Enligt en uppsats öfver försvarsverket utgjorde i April
månad hela den i fält disponibla styrkan vid gränsen förutom
garnisonerna i fästningarna 300 ryttare, 950 dragoner och 1500 man
infanteri, men anmärkes särskildt om dragonerna, att de flesta
voro omunderade och om infanteriet »mest allt nytt och
obe-väradt folk» l); största delen af detta var dessutom redan af
knappar, 30 aln. band och 180 aln. snören, uppgående blotta dessa reqvisita
till den nätta summan af 200 d:r k:mt och hela klädningen till 370 d:r,
hvilket för de i staten upptagna tvenne trumpetarne gör 740 d:r; för pagerna och
lakejerna ställer sig förslaget billigare.
’) Endast ett exempel på tillståndet bland trupperna, sedan redan fienden
inträngt i landet. Arvid Rosenbielke, som nyss förut blifvit utnämd till
major vid artilleriet, skrifver d. 18 Juli till De la Gardie och tackar för denna
utnämning, men på samma gång kan han »ej obemält låta, att
artilleribetjen-terna icke hafva bekommit en månads sold, sedan H. Gr. Exc. afreste ifrån
Westergötland, hvilka äro nu med strumpor, lin- och andra kläder fast
utblottade, att man med dem ingenhvart marschera kan, och när jag H. Exc.
riksrådet högvälb. herr Thord Bonde och landshöfd. högvälb. herr Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
