- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
83

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23

M. G. DE LA GARDIE 0CÍ1 KRIGSHÄNDELSERNA I BOHUSLÄN.

83

hafver det monsieur La Piequettiere sig här infunnit. De
fransyska affairerna äro för mig så farliga att vidfås, att jag redan
i fara både till lif och ära derigenom råkat, ehuru redligen och
troget jag det ment, hvilket är vetterligit, som det ock i sinom
tid varder dömandes. Yestigia me terrent och så friska spår,
och unnar jag heller en annan den äran. Jag må bekänna att
jag befarar ett särdeles konststycke åter härunder sticka och en
snara, hvarmed mig att fånga, åtminstone gifver man åter folket
det i munnen, att jag arbetar för Frankrike. Gud frälse mig ur
mina ovänners händer. Min största och endaste crime är att
min farfar varit en fransos och hvad redeliga svenska tjenster
han ock gjort hafver och sedan min herr fader och jag sjelf, så
måste jag alltid anses för en fransos. Kanslirådet vill för Guds
skull detournera denna commission . . . Detta måste jag påminna,
det en concert med Frankrike torde vara af nöden och
ambassadören deri att entretenera, så länge man finner rådligt att stå
med Frankrike i vänskap, men om man kan pröfva andra
messures vara tryggare, då måste man i tid söka att fästa ankaret
väl på någon ort, et ne point faire une folie à demie. Någon
vän måste man hafva, Gud gifve den som trygg och god är, eljest
blifver för Sverige att undvika sin total ruin.»

Först d. 27 Aug. om morgonen hade Breitholtz med
rytteriet ankommit till Qvistrum och samtidigt dermed började ock
fiendens kanoner och musköter att spela från motsatta sidan.
Svenskarne kunde icke hålla stånd emot denna eld, »varandes
beskaffenheten af den orten sådan, att man omöjligen på denna
sidan kan emotstå fiendens attaque, som sker af den andra sidan,
der höjder och andra flere fördelar äro» — heter det i De la
Gardies berättelse om dessa dagars tilldragelser.

De la Gardie var ännu upptagen af sin brefvexling, då
underrättelsen kom om fiendens angrepp emot Qvistrum, »hvilket
mig högeligen surprenerade, — skrifver han — emedan jag af
många kunskapare hade säker underrättelse, huru fienden allenast
för få dagar sedan var gången öfver Svinesund».

Det är ett stående drag i detta års krigshändelser, i hvilka
De la Gardie hade att deltaga,1 att fiendens företag på detta sätt
voro för den svenska arméns högste befälhafvare en
öfverraskning. De la Gardie skyndade sig nu imellertid till valplatsen,
men hade här blott att bevittna de sinas reträtt. Återkommen
till Uddevalla beslöt han att retirera åt elfven, »emedan jag
nogsamt #dijudicera kunde, — skrifver han — det fienden en
vigtig dessein hafva måste, emedan han så tyst avancerade och med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free