- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
163

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lo

SVENSK REKOGNOSCERING I FRANKRIKE 17 9 1.

163

och tjenstfärdighet, som utgöra ett drag i fransyska nationens
karakter. Han stadnade, förklarade min fråga, under hvilken tid Fieandt
fick tillfälle springa upp, uttaga passet, mötande oss i trappan. Passet
mottogs med tillsägelse att följa till 1’hotel de ville. Efter en timmas
väntan återlemnades oss passet viseradt. Ändtligen ankom den
efterlängtade paquetbåten så att vi den 2 Aug. kunde embarquera.

Återkomne till Stockholm öfverenskommo vi att så fort sig göra
lät gemensamt gå till Armfelt. Vid vårt möte hos honom blef
naturligtvis första ämnet om kommissionen. Fieandt utbredde sin stora
karta till generalens bifall. Generalen yttrade sig vilja hos konungen
anmäla att kartan finge för honom uppvisas samt efter af konungen
erhållen tillsägelse lemna oss del deraf. Sedan Fieandt framfört sitt
enskilda ärende, kom turen till mig. Jag frågade huru mina aktier
stodo och om jag kunde hafva något hopp om
kommissions-sekretariatet i Berlin. Generalen svarade att hvad det senare vidkom, hade
han derom med konungen talat, men deröfver intet beslut fattats;
beträffande hertigen så vore allt bilagdt.

I afseende på den senare slutades ock de förmodade förebråelserna
i en oförmodad välvilja och godhet. Det vigtigaste återstod:
sammanträdet på Haga hos konungen med Fieandt.

På utsatt dag foro vi ditut. I rummet innanför salongen
uppvecklades kartan på ett stort bord midt för soffan. Konungen satte
sig i soffan, berömde arbetet och sedan han något litet samtalat om
stället, resan etc. etc. gjorde Fieandt framställning om Hautalambi
kompanis erhållande, hörande till Tavastehus regemente, hvartill
konungen samtyckte. Ytterligare anförde Fieandt ett löfte af general
Armfelt om majors fullmakt i regementet. Konungen svarade: —"har
Armfelt lofvat det så får det så blifva". Konungen uppsteg i ändamål att
gå; jag kunde lätteligen märka att han ville undvika mig, som stod
på motsatt sida af bordet mot Fieandt, åt hvars. sida konungen gick.
Jag gensköt honom, anhållande i underdånighet att få frambära en
bön. Konungen stannade men teg. Jag sade: "General Armfelt har
yttrat sig hafva till E. K. M. anmält om
kommissionssekreterareplatsen i Berlin såsom dédomagement för resekostnaderna och dess
risque samt att han sökt hos E. K. M. utverka Dess nådiga bifall
dertill. — Konungen: "Armfelt har derom för mig ingen ting yttrat";
efter en stunds tystnad sade han: "Kan ni latin?" Ofverrumplad af
denna så oväntade fråga besinnade jag mig dock icke länge. — "Jag
har läst och kunnat latin fast jag de senare åren detsamma icke Öfvat,
men det bortglömda är snart återhemtadt"; efter en kort stunds
besinning fortsatte jag: "om E. M. tillåter mig få nämna så känner jag
med visshet att Rehausen1) icke äger någon kunskap i latin." — Nu blef

l) Rehausen, Gust. Mauritz von — var ambassad-kavaljer i Danmark 1787,
legationssekreterare i Haag 1789. (Anrep: Sv. Adelns Ättartaflor.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free