Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
KOLONIEN NYA SVERIGES HISTORIA.
185
Yi hafva redan sett huru Printz tillintetgjorde
Engelsmännens försök att nedsätta sig vid Schuylkill; men denna
plats gaf anledning äfven till de följande förvecklingarne med
Holländarne. Den var också af stor vigt, ty efter Kristinas
anläggande var denna flod den vanliga vägen till det inre af
landet och till handel med der boende Indianer af
Minquas-stammen.
Också hade Holländarne tidigt insett dess värde och inköpt
(1633) ett område nära vid Schuylkills myilning, der de på
norra sidan anlagt en liten stark bygnad kallad Port Beversrede,
hvarest de hade sina varmipplag *). Printz, som ville bemägtiga
sig denna stråkväg för handeln med infödingarne, lät i slutet
af år 1643 påbörja anläggandet af en liten skans försedd med
pallisader på en numera försvunnen ö vid södra stranden af
Schuylkill, nära dess mynning. Den fullbordades först några
år derefter och fick då namnet Nya Korsholm. Härefter kunde
Printz beherska äfven denna flod. Ungefär midt emellan
Kristina och Nya Gröteborg anlades ett nybygge med några hus
och en skans2), hvilket kallades Upland. Dessutom anlades
så småningom på stranden af Delaware norrut härifrån flera
spridda nybyggen3). Pör sitt nit fick också Printz belöning
af sin regering, som donerade platsen Nya Gröteborg såsom
everdlig egendom åt honom och hans lagliga arfvingar4).
Också voro nu Svenskarne utan gensägelse genom sin
guvernörs energiska verksamhet herrar öfver floden och större delen
af dess område, och moderlandets anseende i Europa vid denna
tid gaf ännu skydd åt deras företag härute; vi finna ofta huru
de holländska myndigheterna manade sina underhafvande till
försigtighet och undfallenhet för Svenskarne. Deremot skola vi
öfverallt finna att Printz ingalunda visade dessa egenskaper i
Se härom Hazard anf. st. s. 35. Troligen hade dock platsen varit
öfvergifven, tills Fort Nassau, åter bebygdes. Ehuru, det ofta omtalas, kunna
vi ej med full noggrannhet angifva platsen för dess läge.
2) Det torde kanske behöfva anmärkas att dessa »skansar» i allmänhet
blott utgjordes af starka blockhus, ämnade till försvar isynnerhet mot
Indianerna. Endast Elfsborg och Kristina samt, ehuru än mindre, Korsholm och
Nya Göteborg motsvara i någon mon vår föreställning vid detta ord.
3) Do cum. to hist. of N. Y. s. 29.
4) Den öfvergick också till hans dotter, gift med Johan Papegoja, och i
hennes ego omtalas den ofta sedan. Namnet Printztorp, som ett par gånger
förekommer, tyckes dock hafva betecknat en plats på fastlandet. Se Risings
relät. Bil. B. Hazard, anf. st. ss. 220, 339.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
