Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
CARL SPRINGHORN.
10
sig genom accord eller andra medell, så perturbera de
sannerligen dätta heela verckett, och denna deras intention till större
styrcho hafva några Hållender heeltt giffvit sigh ifrån de
Christne och till Minquasserne, hvilcha uthi alt derass leffverne
sigh fast otillbörligare ähn dhe vilde förhålla–-för ty
de see fulla att wij sittjom här svaga, och alz ingen alfvar
giörs till saaken, derföre vexer derass mootvilia emoot oss, ju
länger, ju större»–-o. s. v.
Trots dessa förvecklingar mellan myndigheterna tyckes det
dock som om koloniens inbyggare, uppgående till 183 själar, i
allmänhet befunnit sig i goda omständigheter och med
framgång idkat sitt åkerbruk eller sin handel. Om den senare
skrifver Printz: »den prophijtt, som vij af fremmande
Grargiso-ner, uthan om wåhra egna hafft hafva, dätt uthvijser
commis-sens räckning, jagh menar veedh pass 10,000 fl.» De medförda
boskapsdjuren hade förökat sig, och afkomlingarne utlemnats
till frimännen; från Virginia skulle ytterligare inköp göras.
Äfven med skeppsbyggeri hade man försökt sig, ehuru nog’
kunnigt folk dertill saknades. Ifrigt önskade guvernören att
mer folk skulle utsändas, särskildt handtverkare och soldater,
»såsom och för ali ting en dell ogiffta qvinnor till våra ogiffta
frijmän och andra». Med Indianerna hade de nu fred på alla
håll; men emedan dessa lågo i fejd med hvarandra, lände detta
handeln med dem till stor skada.
Af relationen synes vidare att kompaniets tjenstemän
derute önskade att återvända till fäderneslandet; bland dem
predikanten Johan Campanius, som ock följande år lemnade
landet. Äfven guvernören sjelf, som blott på tre år emottagit
sin syssla, önskade att med nästa år lemna landet. Han hade
till medhjelpare tagit Johan Papegoja, som kommit med ut
1643 och sedan blifvit hans svärson. Denne Papegoja aifärdade
han nu med det afgående fartyget till Sverige att der göra
muntlig relation om kolonien och uträtta åtskilliga uppdrag
för enskilda personer. Om det hemsända fartygets färd till
fäderneslandet ega vi ingen kännedom.
Det synes emellertid att en period af lifligare intresse för
kolonien inträdt, och möjligen torde Printz’ relation och
Papegojas påminnelser påskyndat afsändandet af ett nytt fartyg. Ty
redan den 25 Sept. 1647 kunde den sjunde expeditionen afgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
