Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
KOLONIEN NYA SVERIGES HISTORIA.
205
märken af förutnämda Notike ocli Kiapes samt dessutom af
tre Indianer jemte Johan Printz och hans son Gustaf, Papegoja
m. fl. såsom vittnen. Denna skrifvelse var af ungefär samma
innehåll som föregående, uppsatt med anledning af
Holländar-nes fortsatta vägran att upphöra med bebyggandet af Sandhuken
och bekräftande Svenskarnes anspråk »emot Peminacka och
hans anhang».
Men alla dessa protester och äfven ett enskildt besök af
Printz uträttade intet hos Stuyvesant, som förklarade sig handla
efter Generalstaternas order, ehuru så ej var förhållandet. Det
är lätt förklarligt att han ej ville uppgifva den fördel, han
redan vunnit genom att hafva fattat fast fot på ett beqvämt
ställe. Tyngdpunkten af Holländarnes välde vid Delaware var
nu förflyttad till Fort Casimir och härefter öfvergafs snart Fort
Nassau. Då hela denna händelse var ett stort nederlag för
Printz, kunna vi knapt sätta tro till en uppgiftl) efter
holländsk källa att vid Stuyvesants afresa från Delaware de båda
motståndarne lofvat att underhålla god grannsämja och
brefvexling samt att af hålla sig från hvarje fiendtlighet mot
hvarandra. Sjelf yttrar Printz2) härom: »För vanmagt måste detta
tålas. Undsättning behöfs och är den ej kommen nästa Mars,
är det förbi med detta verket.» Äfven hyste han farhoga för
»de nordengelske»; ett antal engelska familjer var nämligen i
beråd att nedsätta sig vid Delaware, hvilket dock Holländarne
sökte förekomma. För öfrigt var äfven detta år tillståndet
bland inbyggarne i allmänhet godt, ehuru de alltjemt ingenting
hörde af ifrån hemlandet.
Att Stuyvesant lyckades i sitt företag kan tillskrifvas de
ringa krafter, Printz egde att förfoga öfver för att tillbakavisa
ett anfall af denna art, enär han redan egde trenne fästen att
bevaka, samt vidare den omständigheten, att Stuyvesant användt
alla tillgångar till denna kupp, som, om den misslyckats, säkert
stått honom dyrt. Som vi nämde, påstod han sig handla i
Generalstaternas namn. Att så ej var synes af ett bref till
Stuyvesant från holländska kompaniets direktörer (d. 4 April
1652) 3), i hvilket desse uttrycka sin förvåning öfver hans till-
Hazard, anf. st. s. 226.
2) I bref till rikskansl. d. 1 Aug. 1651. Riksark.
3) Docum. etc. s. 72.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
