- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
246

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246

carl springhorn.

100

ocli commercierne —–må kunna nu och. i framtijden

blifva conserverai, så ock at the Coloniers af våre undersåtare
ther sammastädes ej aldeles måga öfvergifne varda»1). Det
tyckes nästan som om man ej visste af någon förlust af landet.
Men troligen hindrade det nya danska kriget hvarje företag i
koloniens intresse.

Först år 1663, då andra underhandlingar voro å bane
mellan Sverige och Generalstaterna, framstälde svenska
förmyndareregeringen anspråk på skadestånd för den förlust, som svenska
kompaniet och enskilde hade lidit2). Det var tydligen mest
af omsorg för kompaniets delegare, som regeringen egnade sig
åt dessa naturligtvis hopplösa reklamationer. Ty kompaniets
affärer voro alldeles ruinerade, och många hade förlorat på det,
då det i Okt. 1662 upphäfdes, och tobakshandeln frigafs 3).

Ar 1664, då förvecklingarne emellan England och Holland
uppstodo, såsom vi ofvan omtalat, väcktes frågan om Sveriges
rättigheter ånyo till lif genom Trotzigs ofvanciterade bref4).
Regeringen utfärdade befallning till Appelbom att öfvervaka
underhandlingarne mellan de tvistande staterna, »så att
Holländarne icke prevalera sig någon avantage, som kan vår
pre-tension sedan till nackdel lända», samt protestera mot koloniens
formliga öfverlåtande i de enes eller andres händer, förr än
Sverige fått skadestånd för sin förlust5). Äfven en annan
omständighet bidrog till uppmärksamhetens riktande på kolonien.
På våren detta år ankom nämligen på ett holländskt skepp
från Kristiania till Amsterdam en skara utvandrare från Sverige,
utgörande ej mindre än 140 personer, Finnar, som ifrån sina
hemorter i trakten af Sundsvall genom Dalarne begifvit sig
till Kristiania och der gått ombord. De voro för öfrigt
försedda med pass och betyg från sina prester och socknemän
samt hade lockats att emigrera genom bref från anförvandter
vid Delavare. De hade nu vändt sig till borgmästare och råd i
Amsterdam, i hvilkas tjenst de gifvit sig, för öfverfart till det

*) Stjernman, anf. st. II, s. 875.

2) K. Maj:ts instrukt. för Lagerfeldt, Coyet och Appelbom i konferensen
med residenten Heinsius. Riksregistr. d. 4 Juli 1663.

3) Jmfr »Kom.-kollegii Förslag, Betänkande etc. 1660—72» samt en
skrifvelse af d. 16 Okt. 1663 undertecknad af Knut Kurck. Riksark. bl. bandi,
rör. kompanierna.

4) Se s. 241 (77) not. 3.

5) K. Maj:t> till Appelbom d. 6 Mars 1664. Riksark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free