Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
carl springhorn.
100
Frågan om dessa ersättningsanspråk sammanhängde för
öfrigt på det närmaste med andra frågor, som stodo till
afgörande mellan Sverige och Generalstaterna, nämligen
Elucida-tionstraktaten och Guineiska affären, hvilka väl kunde förtjena
sin särskilda utredning och som utgöra föremålet för en stor
del af de skrifvelser, som under denna tiden vexlades mellan
svenska regeringen och dess gesandter1). Det var väl det
bittra minnet af Holländarnes beteende under Sveriges krig
med Polen och Danmark, som nu kom den svenska regeringen
att med sådan ifver bedrifva denna sak.
Det var emellertid ej att vänta, att Holländarne skulle
medgifva dessa ersättningsanspråk, då Engelsmännen nu intagit
de omtvistade områdena i Amerika, och holländska Vestindiska
kompaniets affärer derigenom befunno sig i ett dåligt skick.
Likväl finna vi saken följande år ånyo å bane, då
Generalstaterna hitskickat en gesandt Isbrandt2). Vid en konferens,
som med honom hölls i denna fråga, framstäldes de gamla
anspråken af den svenska regeringen. Den holländska
negociatö-ren försvarade sina landsmäns eröfring af landet dermed att
Hising genom intagandet af Fort Casimir gifvit anledning
dertill, (hvilket bemöttes med den invändningen att skansen blifvit
uppförd på af Svenskarne inköpt mark) och att, när Stuyvesant
sedan ville till Hising återlemna Kristina och en del af
området, denne vägrat att emottaga det. Han föreslog derefter
att de skulle »junctis viribus» återtaga det förlorade 3). För att
kunna i Holland utverka någon ersättning för förlusten af Nya
Sverige fordrade emellertid Isbrandt af svenska regeringen
bevis på dess rätt, hvarför denna förnyade 4) sin förut utfärdade
befallning till kommerskollegium att dessa anskaffa och
tillställa grefve Dohna och Appelbom, hvilka nu blifvit utsedde
1) Se framför allt Appelboms bref och regeringens memorialer för denne,
Hirchenstjerna m. fl. Riksark. Appelboms bref »ad legatos in Anglia», Haag
Sept. 1666 å Lunds Univ:s Bibi.
2) Isbrandts beskickning gick ut på att söka återställa det goda
förhållandet staterna emellan och att genom subsidier draga Sverige såväl som
Danmark öfver på Hollands sida i dess krig med England, hvarför Isbrandt hade
fullmagt att till en början undanrödja den första stötestenen, Elucidationerna
till Elbingertraktaten. Sverige hade emellertid redan slutit fördrag med
England.
3) Utdrag ur protok. d. 16 Nov. 1665 i »Akter angående gesandten
Isbrandts négociation 1665—66». Riksark.
4) Riksregistr. d. 24 Dec. 1666.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
