Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
carl springhorn.
100
skie kunde), hwarföre till att komma thet vthi någon Floor är wäl
wärt att anwenda een liberal bekostnadt, hvilken sedan tusendfalt sigh
skall kunna belöna. Ty spenderar man ofta bodhe godz och blodh
vppå the landh som monge reesor icke kunnat medh thetta wara
lijk-nade; Huarom skulle man icke våga Expenser af penningar och godz,
vthan blodhspillan (som wij weele hoppas) efter wij nu Gudhi loff,
hafua öppen lägenhet thet att bebyggia, och emoth alle anfall så
befästa, att thet med Gudz hielp skall beståå, och j nöödfall frambdeeles
giöra Fädherneslandet gott bijståndh och wara en Jovel i then Kongl.
Chronan, allenast att nu secours tijdigt kan liijt sendt warda, och skall
ther wijdli oeh så then nytta wara att förmoda, att wårt Skipzfolck
ther igenom till Siöss öfvade warda, wåre skipp vthi gång ställte,
in-wåhnerne här och ther animeradhe till Handels, wår Handell så för
breedat, att alle the godhe desseiner som vara kunde om
Commercier-nas vpkomst, Skipzbygningens och Skipzfahrtens förmehring skola här
igenom kunna vinna theres framgångh. Jagh will lemna thet till
be-quemligare tijdh, huruledes att wår fart på Åfrica och America, Ja i
W. och Ostersiön, igenom gode vägar kunde sammanfogas till Skipz
fartens stoore förmehringh, och wårt K. Fädernezlandz stoore nytta,
som sigh tå kunde fördeelen af wahrorna som falla j Ostersiön
bemächtige, och ther emoth niuta en godh deel af them som falla j
Wästersiön, doch hörer thetta till sijn tijdh och orth. Men för denna
tijdz lägenheet, will iagh här använda ali flijt, att först thetta landh
af wåre Colonierer motte så mycket möijeligit är vprögt och besådt
warda, effter j åhr ganska lijtet är vthsådt wordit ; Thetta werck till
att fortsättia, hafuer iagh funnit itt Expedient, att een part af the
gamble frijmänn, hafua begiärt Nyie landh, animerade worclne af the
frijheeter som K. M. nu gifvit hafuer, och willie öfuerlåte theres rögde
landh, men inga nykomna hafwa medell them att lösa, ty kiöper iag
them för Compagniet (röijning allenast förståendes) sätter så ther
vnge frijmän vppå, länar them Oxar till åkerbruket, gifver them Sädli
till uthsäde, och tager så alle åhr halffparten sädhen af åkeren, och
gifwer them koor till halfft affwell, och om koon döör, förr än Compag:
får ther af någon Afvell, så skall han betala henne; här igenom äro
the strax oförmärckt vndher een billigh skatt, Så att om thetta j gång
kommer, skall the bodhe landet opröija, och med boskap vpsättia så
och Compagniet godh inkompst gifwa, så att han migh (doch oför
grijpeligen) i thet stycket icke tyckes bättre tagas kunna, vthan någon
hazard, omak eller kostnadh. Så synes ock så för denne tijden
nödigare wara, att man först moste besättia landet vth medh sielfwe
Elf-wen, än vppe i kijlarne, therföre ärnar iagh mästa deelen af thetta
folleket sättia emellan Treefalldigheet och Christina, hwar omkringh för
Compagnietz egit tages itt stoort stycke landh vpp, hwilket woro godt
att thet icke motte aliéneras. Här näst woro wäl wärdt att besättia
Christinekijl, på thet man emoth Virginien theste säkrare wara, och
thes förvthan handel medh them drijffwa, giörandes ecn passage ifrån
theras llivier till be:te Kijl, hwar medh wij the virginiske wahrur här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
