Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
carl springhorn.
100
N. B. Thet är bättre att gifwa een frij införseli, men sedan
accisen dubbel, hwilken kiöparen och sälliaren halfpart huar betala
skulle till Magistraten.
Aff skogh och Trääwärkie willie wij här ock tillsee, hwaclh fördeel
frambdeeles giöras kan, medh Planckor, Klabbord, Pijpestaaff*) etc.
Ther medh på Caribesöerne handlas kan medh winst, Jemwäl wåre
egne Skipp här ifrån laddas, hwilket nu för folcketz siukdom, och
otijd att hugga trääwercket, inthet hafuer skie kunnat.
Hwadh fördeel åthskillige handtwärck oss kunde bringa här in
vthi landet, är wäl af sigh sielft kunnogt, serdeeles om man af thesse
godhe träen, kunde giöra. allehanda saker, som medh nytto föryttras
motte: För vthan trääwärkie någon som wäl kunde bränna tiära, och
beck koka, thet är här en dyr wakra Så och en Sååpsiudare, efter wij
hafwe een pottaske brännare medh oss bracht, Thess för vthan äro
andhre landzens materier som vptagas och tillwärckas kunde; Såssom
Saltpetter hwar till wij hafwe een godh karl vthe att thet sökia, och
kunde wij här fåå kuwtbrwk, skulle thet oss mycket importera;
krwt-qwarri kunde wij låta j förbe:te Ström byggia, men kunnoge mästare
och Folck här till, sågo wij gierna hijtskickas motte. Smeder
(för-wTthan Röörsmeder) hafwe wij här efter nödtorften, Cardewans- och
Semskemakare, Skräddare, Skinnare och Swerdfeyare till gewehren,
glaas- och Muurmästare, Hwstimberman etc. Men oss woro nödige
Krukomakare, Tegellslagare, Kalckebrännare, Snickare, Trääfaat och
tallricke Swarfware, Skoomakare, och Loyare2); Een mineralist woro
nyttigh här, allenast att han Profwen togo, och sedhan wärcken i gångh
kommo, hemsendes, på thet att grannarne som alltijdh trachtat hafuer
att få vpp een kopparmina, een sådan icke Corrumpera motte, vthan
starcke ordres ther om ställa. Ty här äro wist af the bäste
mineralier i landhet att finna. Een Fransk Hattemakare kunde här mycket
godt giöra. Item Een Wijnplantare, och een Fogellfängare, som med
slaagnäät kunde på Kijtflachterne3) om Wår och höst fångia Giäss
och ändher, som här om Hösth och Wåhr äro till tusendtaals. Item
kunde hijth någre Hollendske Bönder förskaffas vppå Compagnietz
egit landh, voro thet fast nyttigt, och mehra sådant.
För thesse och andhre Considerationer skuldh, tyckes icke olijkt,
att läggia een fläck här wijdh Christina, och ther sättia een godh deel
af förbe:te eller andre handtwerkare, efter som bequämligast är, Stapell
och. llesidente platzer att ställa. Till thenne enda hafuer iagh reedan
låtidt igenom Lindeströhm afdeela then näste åkeren j Tompter, thet
han j ödmiukheet heemsender, och ärne wij (Gudh gifwe lyckan) j höst
ther hws byggia.
Och äro här beqvämlige orter til att läggia Städer, fläckar och
byar vppå, Såssom tijden alt skall gifwa kunna, men serdeeles är nu
*) Klabbord, nedertysk. klappholt, eng. clapboard; pijpestaaff, nedertysk.
pipen-stave: ett slags kim el. staf till laggkärl.
2) Loyare = höll. looijer garfvare.
3) Sumpiga öar vid stränderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
