Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
o. nilsson.
144
vember inträdda brytningen mellan hattcheferna och drottningen
hade det visserligen någon tid sett ut, som om hofpartiet
omsider skulle på fullt allvar komma att göra gemensam sak med
mössorna. Att resultatet skulle blifva sådant, började dock
snart visa sig vara tvifvelaktigt. Lovisa Ulrika sökte
fortfarande att blidka hattcheferna, för att ånyo draga dem till
sig. Möjligtvis anade hon redan, att hon af mössorna och
deras bundsförvandter Ryssland och England icke kunde påräkna
större, utan snarare mindre understöd för sina
magtutvidgnings-planer, än af hattarna och deras bundsförvandt Frankrike.
Säkert är, att hon vid riksdagens begynnelse befann sig i
spänning med engelska och ryska sändebuden, och att hon vid
nämnde tid ingick neutralitetsöfverenskommelse både med
hattarna och med mössorna, under det hon i hemlighet lofvade
hvartdera partiet, att hennes anhängares röster skulle stå till
dess disposition. Hvad åter hattarna vidkommer, erhöll detta
parti genast de närmaste dagarna efter riksmötets början en
bitter erfarenhet af sin vanmagt. Det blef uppenbart, att
veder-sakarne utgjorde majoriteten inom de ofrälse stånden, och
dessas talmansstolar voro i mössornas våld. Hattarnas ställning
syntes till hälften förtviflad och skulle, i händelse de äfven vid
landtmarskalksvalet (som just var i görningen) och vid
utskottsvalen lede nederlag, blifva än ytterligare förvärrad. Särskildt
om så inträffade, borde partiet icke företaga någon mot
drottningen så retsam åtgärd, att det genom densamma ådroge sig
rent af hennes fiendskap. Sådan var troligen hattchefernas
tankegång i det ögonblick, då Schack anstälde den ofvannämnda
tredje sonderingen. Dagen efteråt, d. 21 Januari, skedde
landtmarskalksvalet, hvarvid Ture Gustaf Rudbeck, mössornas
kandidat, blef med 117 rösters pluralitet (532 mot 415) segrare
öfver Fersen. Inom sekreta utskottet lyckades blott ett
försvinnande fåtal hattar vinna plats. Äfven inom de öfriga
utskotten stannade de i minoriteten. För hattarna hade således
det ena nederlaget följt på det andra, slag i slag, oaktadt det
guld som så rikligt flödat ur den franska mutkassan.
Allting-antydde, att mössorna ämnade skoningslöst begagna sig af sin
öfverlägsenhet: ja, åt deras förbittring hacle den predikan, som
vid riksdagens högtidliga öppnande (d. 24 Januari) blifvit
hållen af Strengnäsbiskopen doktor Serenius, liksom gifvit en re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
