- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
332

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i förbindelse med Voltaire[1]. Citatet ådagalägger ju, att Sw:s
tankar fordom stått i förbindelse med Voltaire[2], och tyckes
sålunda snarare bestyrka än vederlägga Fr:s uppgift.

4) Fr. har (sid. 164) sagt, att Sw. med köld och
åsidosättande likgilltighet
[3] behandlat Newtons gravitations-lära.

T. anför som vederläggning två Sw:s yttranden; det ena,
att Sw. studerat Newtons lära, — — det andra, att det vore
brottsligt betvifla den.

Svar. Det första citatet bevisar blott, att Sw. studerat, men
icke att han gillat Newtons lära, och innehåller alltså ingen
vederläggning af Fr:s påstående.

Med andra citatet förhåller det sig på följande sätt.
Elvius begärde genom Sw. få veta, hvad engelsmännen tänkte
om Newtons lära. Sw. svarade: härom må ingen rådfråga en
engelsman, ty han är blind för sina egna
[4], och det skulle vara
ett brott att den
(läran) betvifla[5]. Detta sista omdöme är
tydligen af Sw. anfördt såsom varande engelsmännens. Men T.
har anfört det såsom varande Sw:s eget, och medelst denna
origtiga tolkning begagnat det som en vederläggning mot Fr.
— — För den sistnämndes åsigt talar ytterligare den
omständigheten, att i fråga om himlakropparnas rörelse följer Sw. icke
Newtons lära, utan snarare någon ting, som liknar Cartesii
hvirflar. Detta afgörande bevis har Fr. anfört, men T. med
tystnad förbigått. — Ännu ett bevis! I Diarium Spirituale
(7: 87) har Sw. kallat Newtons färglära paradox och orimlig
(paradoxon, immo absonum). Också härom har T. lemnat
sina engelska läsare i okunnighet.

5) Fr. har (s. 167) sagt, att Sw. begynte studera Plotinus.

T. kallar detta en uppfinning, en dikt af Fr.

Svar. Lidén berättar, att Stjernhjelms exemplar af
Plotinus varit begagnadt af Sw. Uppgiften är reproducerad både
i Biograf. Lexicon (16: 292) och af Beskow (Sv. Akad. Handl.


[1] No thought of any thing in connection with Voltaire.
[2] Måhända dock, att orden böra tolkas så, att Sw:s tankar icke på många
år sysselsatt sig med Voltaire.

[3] Detta uttryck öfversätter T. med ordet scorning, d. v. s. föraktande,
bespottande;
och gifver derigenom åt Fr:s omdöme en skärpa, som det
icke äger.
[4] Cæcutit in suis.
[5] Enligt originalbrefvet i Linköpings bibliotek, på begäran välvilligt
meddeladt af bibliotekarien Segersteén. Jfr Tafels Documents, s. 219.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free