Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
21
OM HANS FORDELL.
347
Österbottningarna skydd och bistånd hos hertig Karl i Sverige, och
denne mottog dem med så mycket större huldhet, som det var för
hans politik fördelaktigt att i Finland kunna gifva hugg på sin
motståndare Fleming. Så kom Österbotten att dragas in i den stora
striden mellan Karl och Sigismund, och ställningen deroppe skiftade
allt efter vexlingarna i den stora sammanstötningen.
Österbottuingaraas förnämsta och nästan ständiga ombud i
Sverige hos hertig Karl blef Haus Fordell. Det kan nu näppeligen
ut-ransakas, hvarför han så ifrigt tog sina landsmäns sak om hand. Var
det af harm öfver att slägtens forna förläningar kommit i Flemings
händer och öfver att denne vid domare- och fogde-sysslornas
bort-gifvande gått Fordell förbi? Hade hans myndiga sätt och inflytande
vållat brytning mellan honom och hans förman fogden? Eller hade
denne varit honom en för närgången granskare i fråga om uppbörden?
Måhända hade den skattefrihet, fadern åtnjutit för Pinonäs, ej kommit
sonen fullt till del. Måhända kände Fordell sig verkligen solidarisk med
allmogen, från hvilken hans slägt aldrig söndrat sig. Att under
händelsernas gång det kungliga partiets våld å ena sidan och å den andra
hertigens ynnestbevisningar gjorde honom till en allt ifrigare anhängare
af den senare, är ögonskenligt. I juni 1595 var Fordell i Sverige
och framförde, jämte andra utskickade, höga klagomål öfver tillståndet
i Österbotten och i synnerhet öfver fogden Thomas Jöransson L en
skrifvelse, daterad Gripsholm d. 22 juni n. å., fritog hertigen
Österbottningarna från utgörande af de olaga utskylderna och lofvade ny fogde
Dagen derefter förordnades Fordell att vara de kommissarier
behjelp-lig, som d. 14 s. m. tillsats för att uppgå gränsen mellan Finland
och Ryssland Bland gränskommissarierna voro Hans Hansson till
Monikala, som sedermera spelade en så beryktad rol i striden mellan
konungen och hertigen, samt den ofvan nämnde Thomas Jöransson.
Denne senare uteslöts dock den 1 juli, »emedan han hade mycken
klagan öfver sig» Huruvida Fordell följde med kommissarierna eller
stannade qvar i Stockholm, är ovisst. I okt. 1595 var han emellertid
i Söderköping, der han deltog i riksdagsförhandlingarna samt erhöll
nytt vedermäle af hertigens nåd. Han fick nämligen d. 28 okt.
bekräftelse på samma frihet för sin gård, som fadern haft, och derjämte
rätt att, så länge han skötte länsmanstjensten, uppbära ali tionde i
Pedersöre samt länsmans- och klockare-räntan i Pedersöre och Karleby
socknar 1). Med sitt gåfvobref på fickan skyndade Fordell hem att
fira julen. Men hemma möttes han af våldsamheter från Flemings
sida, enligt Fordeils egen uppgift, endast derför att ban bi vistat
Söderköpings riksdag. Antagligen hade han dock såsom af nedanstående
skrift framgår, i hertigens namn låtit bönderna förstå, att de kunde
taga igen, hvad man röfvat ifrån dem. Blott genom hastig flykt kunde
han emellertid rädda sig undan Flemings utskickade, som skulle gripa
honom och Hans Hansson till Monikala. I Februari och Mars 1596
Riksreg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
