Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
om hans fordell.
349
finske (d. v. s. Sigismunds parti) mycket spolierad och röfvad och
bans egendom ifrån tagen» *). Väl återkommen till Österbotten föll
Fordeli befallningsmannen Hans Hansson till Monikala mycket
besvärlig och stack icke under stolen med dennes olagligheter. Till
försvar fann sig denne derför föranlåten att i Mars 1601 tillskrifva
Karl ett bref2), deruti det bl. a. heter: »Så hafver ock (fogden)
Augustinus Larsson ställt sig alldeles emot mig genom Hans Fordelis
tillskyndelse, hvilken Fordeli med bästa blomman af öfverheten en
förgiftig lem är. Dock hans hus stå nu inte tomma och gör deraf
hvarken Gud eller öfverheten rätt, ej heller vill han gifva den 50:de
penningen utan skyndar andra till motvillighet med sig». Samtidigt
foro österbottningarne öfver till Karl i Reval och fingo försköning från
hjelpgärden 3), men Hans Hansson fick i April s. å. en skarp varning
och sattes 1602 på Abo fästning för att göra räkenskap. Den 27 April
1604 återfick han dock Karls nåd och sin egendom — för att den
29 Maj följande år på grund af landsförrädiska stämplingar mista såväl
detta som sitt hufvud. Man torde icke sakna fog att till denna
mellantid, 1604—05, förlägga tillkomsten af följande urkund, som påträffats
vid ordnandet af den biografiska samlingen i Eiksarkivet, och hvilken
urkunds fjerde sida bär påskriften : Hans Hansons fråge^uncter emoth
Hans Fordell. Det är en anklagelseskrift, full af galla, och kan
betraktas som Hans Hanssons försök till hämnd på sin vederdeloman.
Om anklagelserna mot Fordell icke äro sanna (några äro uppenbart
falska), visar skriften dock hvad man den tiden kunde misstänka en
kronans tjenare för. Ocli Hans Hansson till Monikala var nog icke
okunnig om sättet att »plåga bönder». Somliga anklagelsepunkter äro
rent af löjliga, t. ex. den sista, om ock för tidsandan karakteristiska.
Memorial.
Om besynnerligh spörsmål til en bonde be:d Hans Fordel boandes
uti Österbotten i Persöö sochn af then ilfundigheet han i månge åhr
både emot Öfuerheten och undersåterne bedrifuit hafuer. Allenast här
thett ring:ste kårtelighen förmält är.
Till thet förste fråges, huru månge år Hans Fordel hafuer waritt
schattebonde, sedan hans fadher är dödh bliffuen, efter hans nampn
icke finnes uti jordeboken och utgiften.
Till thet andre, huru myckit han hafuer giordt Öffuerheten
år-lighen uti schatt och giärder (såsom hans grannar) af Cronones
hiemman them hans fadher suikeligen under sig fångit haffuer.
Till thet tridie, huru myckitt han efter Swerigis Lagh och
Ko-nunglige mandater uti tiend giordt haffuer, endoch han icke går
gierne till kirkie, men den timman som offtast köpslagher och packar
smör i tynnor.
*) Riksreg.
2) Waaranen: Samling af urkunder rörande Finlands hist. I, 160.
3) Ar 1600 hade nämligen varit ett missväxtår (Aspegren: Beskr. öfver
Pedersöre II, 86). Den 15 Juli 1601 återtog Karl likväl sitt medgifvande, hvilket han
påstod hafva tillkommit »af missförstånd» (Waaranen I, 150).
Hist. Bibliotek. 1878. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
