Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
polsk litteratur rörande sveriges historia.
367
lian, hvilket vi med egna ögon sett, haft 10,000 man fotfolk, 24
cornetter ryttare, folk till gräfning och andra till artilleriet,
ga-lerer och till proviant mer än 2,000, kartauer och halfkartauer
till ett antal af 22, och dessutom en mängd smärre stycken, så
ville han likväl, ehuru flere gånger provocatus, icke rycka ut i
fält, utan gerébat aliena med gräfningar och artilleri, Till följd
deraf måste äfven vi bygga blockhus, taga och fylla grafvar,
försvara fältet med skansar, förjaga fienden ur grafvar och
skansar, hindra hans arbeten med artilleriet, spärra med kedjor eller
uppgrunda floder och hafvet för hans galerer och skepp. Och
ehuru detta nästan öfversteg våra krafter, blef det likväl gjordt
genom rytteriets goda vilja, som lät sin tjenarepersonal deltaga
i dessa arbeten. Men skulle sådana för vår nation ovanliga
arbeten kunna fullföljas på längden? Yäpnarne hade redan börjat
hoptals fly ur lägret för dessa gräfningar’ Fotfolket, som endast
i mycket ringa antal fans i lägret, var uttröttadt genom vakande,
arbete och skärmytslingar, och förföll för hvarje dag allt mera i
sjukdom, Andra flydde öfver till fienden; blockhus och skansar
kunde ej längre besättas och försvaras ; slutligen fattades allt det
nödvändiga. — 3:o. Våra förluster skulle vidare ha varit
drägliga, om vi blott kunde ha hoppats, att de i framtiden blifvit
ersatta. Men på fotfolk, hvarpå spes rei gerendæ beror, kunde
vi icke räkna, ty uppbådsbrefven hade utfärdats, de ena i Maj,
de andre i Juni, de tredje ligga ännu förvarade i skåpet, ty
ingen ville åtaga sig att samla fotfolk. Huru skulle jag kunna
räkna på andra requisita, då jag alltför väl kände till tenuitatem
ærarii? — 4:o. Vår ammunition hade så smält i hop, att vi icke
hade mer än 20 stycken kulor och några fat krut. Hvarpå
berodde sålunda skansarnas försvar och hvad hopp kunde vi ha att
behålla slottet? — 5:o. H. K. M:ts ära och republikens dignitets
hade smidt oss så fast vid denna plats, att vi hellre hade velat
lemna vårt lif i sticket, än draga härifrån med skam och
öfverlemna slottet, hvars intagande kostat så mycken möda, fienden
till byte och åter se sedeni belli uti Kurland. Hade vi alltså
hållit ut, skulle antingen kungen ha betvungit oss i det utsugna
landet eller Litthauen blifvit hemsökt af gärder, och nu äro alla
dessa inconvenientia evitata —- 6:o. Herr Skattmästaren har
toties quoties skrifvit, att i skattkammaren ej finnes penningar.
Huru skulle man sålunda så nära intill fienden kunna hålla
hären, af hvilken redan nu en del tjenar på kredit, i lydnad. Huru
skulle man kunna sätta tro till eller förlita sig på hungriga
ut-ländingar, som med misstro höra talas om obetald tjenstgöring? —
7:o. Visste jag väl att Mansfeld, Fleming, Stjernsköld kommo
med friska trupper till Gustafs hjelp. Om fienden utan att kalla
dem till lägret skickat dem mot de lifländska slotten och tagit
artilleriet från Riga, hur skulle slotten kunnat hålla sig utan
undsättning?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
