Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
polsk litteratur rörande sveriges historia.
375
Underhandlingar mellan furst Radziwill, Storfurstendömet
Lit-thauens fälthetman och »Pontus», den svenske fältherren.
Vid Riga d. 20 Juli 1622.
Furst Radziwill, Litthauens fälthetman, till konung Sigismund III
om underhandlingarna med konung Gustaf Adolf.
Dat. Lägret d. 11 Aug. 1622.
Vare sig fienden, såsom han på riksdagen i Stockholm
offentligen försäkrat, uppriktigt önskar fred, eller han icke sätter lit
till sina egna planer, har han verkligen börjat nya
underhandlingar, och loties quoties gifvit till känna sin beredvillighet att
ingå fred, ehuru våra första öfverenskommelser redan färgats i
blod. Och äfven om å vår sida villigheten att minska
krigsskarorna ej var mindre, strandade likväl alla underhandlingar på
frågan de cessatione armorum. Då fienden nämligen märkte,
att jag ej kunde förete vare sig verkliga freds vilkor eller
fullmakt, började han misstänka, att jag med låtsade
underhandlingar endast sökte vinna uppskof, och ville endast i det fall
ändra mening, om vi ingå vapenstillestånd till vären och derunder
underhandla om fred. Derjämte häntydde han på den skada
han måste lida, om han pr opter incertain sp em skulle för dessa
underhandlingars skull låta sommaren, den för krigföringen
gynsammaste årstiden, gå förlorad. Jag erkänner, att ett olyckligt
fördrag kunde gömma många inconvenientia, men vi skulle ha
råkat i ännu värre, om vi försummat detta tillfälle till fred, ty
jag vet a ena sidan icke, huru vi sedermera skulle ha funnit en
förnuftig förevändning till underhandlingar och å andra sidan
huru vi till republikens gagn skulle ha kunnat hålla stången
mot hertig Gustafs närvarande krigföring med våra ofullständiga
anordningar, med bristen på fotfolk och ammunition. Vi ha
alltså länge rådgjort om denna fråga och sedan vi inhämtat alla
krigsöfverstarnes mening, ha vi kommit till ett sådant slut: ad
primam Maii sluta eessationem armorum med fienden på sådant
sätt, som E. K. M. finner af närlagda afskrift. En alldeles
likadan handling har jag lemnat Pontus. Under två dagars tid
tvistades derom, att jag skulle afsluta denna eessationem i E. K.
M:ts namn och att jag skulle medgifva att hertig Gustafs titel
upptogs i den åt Pontus lemnade handlingen. Man företedde
nämligen acta autentica från det föregående vapenstilleståndet
till bevis för att våra kommissarier non repugnabant, ehuru de
svenske kommissarierne slöto fördraget i hertig Gustafs namn
och tillskrefvo alla hans titlar. Men de måste afstå derifrån, och
för den skull blir det möjligt att i den blifvande kommissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
