- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
429

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

65

gustaf ii adolfs deltagande i trettioåriga kriget. ,

427

infalla i Mazovien och nalkas Warschau, skyndade sig
Koniec-polski i vägen för honom vid Graudenz, der han under en hel
månads tid hindrade honom komma fram. Slutligen vek Gustaf
Adolf af åt öster och intog i September den lilla staden
Strassburg, hvarifrån visserligen ett större ströfparti insändes i
Mazovien, men hvarifrån han äfven i Oktober, sedan armén genom
brist och sjukdomar blifvit betydligt försvagad, måste företaga
ett ofördelaktigt återtåg till vinterqvarteren vid sjökanten.
Strassburgs eröfring hade för öfrigt inga andra följder, än att armén i
Februari följande året måste uppbryta ur vinterqvarteren för att
undsätta den af polackarne hårdt ansatta staden.

I Lifland, der Horn och Sapieha stodo imot hvarandra vid
Mitau och Bauske, som af den sistnämnde återtagits, bibehölls
jemnvigten mellan de stridande, till dess slutligen i December
ett stillestånd afslöts för följande året.

IV.

Om under trettioåriga kriget en fara någonsin hotade Sverge,
sä var det år 1628, då kejsarens och Wallensteins magt uppnått
sin höjdpunkt, då de odeladt kunde använda sina krafter mot de
nordiska magterna, och då planer förehades att skapa en tysk
flotta, som skulle beherska Östersjön och Nordsjön. Låtom oss
derföre undersöka, i hvad mån denna fara verkligen förefans
eller törhända endast var inbillad.

Må till en början Wallensteins strategiska och politiska
ställning vid ingången af år 1628 granskas. Ty på Wallenstein
berodde då allt. Han var mägtigare än kejsaren sjelf, och stod i
spetsen för en armé, som inom en stor del af Tyskland kunde
göra hans vilja gällande. Hans skaror, som lära räknat öfver
100,000 man, lågo spridda icke allenast på jutska halfön, i
Meklenburg och Pommern samt delvis äfven i Brandenburg och
Sachsen, utan äfven i Franken, Schwaben och de båda rhenska
kretsarne, der de hårdt tryckte både katoliker och protestanter,
både ligister och unionister — allt under det de kejserlige
arf-länderna voro befriade. Den ligistiska hären under Tilly var
inskränkt till de nedersachsiska och westfaliska kretsarne i
nordvestra Tyskland, der den med möda kunde erhålla föda och
rekryter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free