Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
GUSTAF II ADOLFS DELTAGANDE I TRETTIOÅRIGA KRIGET. ,
441
torde hafva 20 skepp, då ryssarne ej kunnat sätta en båt i
sjön; ej heller kunde man lita på flottan allena, så länge
fienden hade i sitt våld hamnarne vid Östersjön, hvilka svårligen
alla kunde blokeras, då han ur någondera alltid kunde utföra
en eskader och landstiga på Sverges kuster; hvad beträffade de
tvänne fiendtliga härarne, så hade Wallenstein afdankat en del
af sitt kavalleri, under det den ligistiska hären låg allt för
aflägsen; derföre ville konungen så godt som hafva sin boning på
flottan och genom landsättning af trupper vid Stralsund verkställa
en diversion mot Wallenstein, för den händelse denne skulle vilja
gå till Preussen o. s. v. Sitt bestämda beslut, att redan denna
vår gå till Tyskland, formulerade han genom orden: »och
kunnen I genom invändningar snarare ådagalägga svårigheten, än
jag möjligheten, hvarföre jag, hvad jag uträtta förmenar, heldre
i verket, än på förhand å papperet bevisa vill».
I slutet af brefvet uppmanades Oxenstjerna likväl ånyo
att, om möjligt afsluta ett stillestånd med Polen på de vilkor,
om hvilka konungen redan den 18 Februari vid nedresan till
mötet i Ulfsbäck talat. Angående dessa vilkor har man äfven
ett ytterligare bref från konungen af den 31 Mars samt ett
rådslag af den 23 April1).
Snart inträffade likväl en händelse, som föranledde honom
att ändra beslut, nemligen Arnheims marsch till Preussen med
en afdelning af kejserliga hären. De första ryktena om nämnde
marsch hade redan anländt till Stockholm, då Ghistaf Adqlf
ansåg lämpligt att den 25 April skrifva ett bref till tyska
rikets kurfurstar, som skulle förklara skälen till hans besättande
af Stralsund, äfvensom till hans möjligen förestående
fiendtliga uppträdande i Tyskland mot kejsaren. Med Sten Bjelke,
som öfverförde detta bref, följde äfven en annan skrifvelse,
som konungen låtit rådet uppsätta till Wallenstein och Tilly.
I skrifvelsen till kurfurstarne säger G-ustaf Adolf, att han,
på staden Stralsunds anhållan, måst hjelpa densamma, på det,
bland annat, ej genom en privats (Wallensteins) förmätenhet i
den hamnen skulle grundläggas ett sjöröfvarenäste, icke
allenast till förfång för Sverge, utan äfven för alla kringliggande
stater, men att han derigenom ingalunda ansett sig begå någon
*) Krigsh. Arkiv s. 29; Gustaf Adolfs skrifter s. 523; Svenska
Riksrådets protokoll I, s. 128.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
