Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
gustaf ii adolfs deltagande i trettioåriga kriget. ,
461
fortfarande hafva krig. Och i följd deraf måste den utmattade
nationen foga sig efter hans vilja.
Imellertid saknades icke röster, hvilka yrkade på fred och
derför anförde de mest öfvertygande skäl. Vid ett stort
krigsråd1), som före afslutandet af stilleståndet i Stuhmsdorf hölls i
Preussen och vid hvilket konungens förnämsta statsmän och
militärer — hvaribland äfven Axel Oxenstjerna — voro närvarande,
framhölls till förmån för freden följande skäl — man kan gissa
af rikskansleren!
»Vid början af ett krig måste man undersöka, huruvida
detsamma vore rättvist och af tvingande nöd föranledt eller
åtminstone skulle medföra en otvifvelaktig nytta.
Hvad rättvisan beträffade, så var densamma visserligen
otvifvelaktig i följd af kejsarens många öfvergrepp, hvilka
tillsammans gåfvo mer än tillräcklig anledning till krigsförklaring.
Men då kejsaren mera i gerningarne, än till namnet, varit en
fiende och dessutom försökt ursäkta sitt förfarande genom att
skylla på underhafvande officerares och soldaters sjelfrådighet,
samt särskildt bemantlat den polska hjelpen genom
förevändningen att hjelptrupperna trädt ur hans tjenst, så hade derigenom
konungens reputation icke blifvit trädd för nära eller kriget ur
den synpunkten gjordt oundvikligt.
.Rörande den tvingande nödvändigheten, så förefanns
densamma ingalunda, om man betraktade Sverges dåvarande
ställning. Till lands kunde kejsaren icke komma till riket, utan
genom Danmark, hvars konung dock säkerligen icke skulle
medgifva fri genomgång, då han så nyligen dragit sin hals ur den
öfverhängande snaran. Till sjös var Sverge betryggadt icke
allenast genom sin starka flotta, utan äfven genom kustens många
pass, så att landet, äfven om kejsaren ansträngde ali sin magt,
bakom dess skär och gränser vore alldeles säkert. Lifland och
det stycke af Preussen, som konungen genom det åsyftade
stilleståndet med Polen ville försvara, voro af sistnämnda rike på
alla sidor omringade, »liksom af en vall eller dam», hvilken
kejsaren icke kunde genombryta, utan att äfven tillika bryta freden
1) Chemnitz I, s. 17. Förhandlingarne vid detta krigsråd, som synes egt
rum i Juli eller Augusti 1629, hafva merändels blifvit förbisedda, fastän de
voro af vida större betydenhet, än de flesta andra öfverläggningar angående
det tillämnade kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
