- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
483

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

65

gustaf ii adolfs deltagande i trettioåriga kriget. ,

481

närvarande bönderna genom särskilda, i hvarje ort kringsända
kommissarier, derom blefve vidtalade. Såsom skäl för nämnda
åtgärd hade anförts, att penningar erfordrades till aflönande af
det utländska krigsfolket, hvarmed kriget hufvudsakligen skulle
utföras, hvarimot de inhemska trupperna, som nu till större delen
kunde lemnas hemma till rikets försvar, voro komplette. Rätta
skälet synes imellertid hafva varit att landet, som de föregående
åren vid utskrifningarne lemnat 14 à 15,000 man, vid den sista
varit så utmattadt, att blott 8 à 9,000 man kunnat erhållas,
hvarföre penningar i stället fordrades. Allmogen försökte på
allt sätt undandraga sig krigstjensten genom undandöljning, 1
einlas tning, skattskrifning undan adeln eller utvandring; med
anledning af den sistnämnda förordnades i April, att ingen utan
pass finge begifva sig utom riket. Äfven följande år utfärdade
konungen derimot en sträng förordning från Tyskland.

I det bekanta afskedstal till ständerna, som hölls den 19
Maj ]), ansåg sig Gustaf Adolf böra försvara sig mot den
beskyllningen, att han utan någon gifven orsak »detta krig hade tagit
sig på». Han tog Gud den aldrahögste, i hvars åsyn han stod,
till vittne, att han icke gjort det af eget bevåg eller af lust till
krig, utan att han dertill under några år blifvit inärkeligen
retad och föranledd, derigenom att de kejserlige i Lübeck hade
skymfat hans sändebud, hvarjemte deras fältmarskalk med en
real armé förenat sig med de poler och gjort dem bistånd,
hvarförutan han mot de sistnämnde skulle vunnit stora framgångar;
dertill hade han af sina högt beträngde grannar, förvandter och
svågrar blifvit uppmanad, ja af vidt aflägse konungar med högsta
flit kallad att företaga detta kriget, och till det högsta att de
förtryckte religionsförvandter måtte befrias från det påfviska oket,
hvilket han förhoppades med Guds nåd skola ske.

Med anledning häraf torde blott behöfva erinras om de
ovederläggliga bevis, som ofvan blifvit anförde angående Gustaf
Adolfs planer att redan fem år före fre ds traktat en i Lübeck och
den kejserliga hjelpsändningen till Polen deltaga i Tyska kriget,
äfvensom att han just med anledning deraf icke är 1629 ämnade
vinna några framgångar i polska kriget, hvilket borde föras
defensive. Likaså torde ihågkommas förhållandet till de tyska

Styffe. Gustaf II Adolfs Skrifter, s. 620.
1list. Bibliotek. 1878.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free