Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
strödda meddelanden. ix.
10
Sehnitschers ofvan nämnda skrift om Ajuckiniska Calmuckiet är
försedd med upplysande noter, enligt utgifvaren, Lars Salvius’
uppgift i företalet författade af svenska capiten Renat hvilken i 17 år
uppehållit sig hos Calmuckerna. Tillika bebådar Salvius utgifvandet
af ett onämdt arbete sammanskrifvet af samme Renat. Aret derpå,
1745, anmäles Sehnitschers bok i Lärda Tidningar och tituleras
Capite-nen då »salig», hvadan han måste hafva aflidit något af dessa år och
dermed hans manuskript hafva gått till förgängelsen.
Ennes upptager en Johan Renarth såsom Styckjunkare vid
artilleriet med bifogad anmärkning: »gick uti Rysk tjenst och blef fången
hos Calmuckerna 1716.»
I Sammlung Russischer Geschichte IV läses. »Under Bucholtz
tåg mot Calmuckerna 1716 gick äfven svenske styckjunkaren Johan
Renat och råkade bli fången. Han lärde Calmuckerna att smälta
jern-malm, gjuta kanoner och bomber och gick med dem såsom Öfverste
Fältherre emot Chineserna. Han återvände 1733 till fäderneslandet
genom Ryssland och Sibirien, efter att hafva samlat en oerhörd
förmögenhet. »
I Henel (1735) återfinnes han såsom löjtnant på
Beställningsstaten och kallas der Johan Gustaf Renat.
I Krigsarkivets mönsterrullor f. Artilleriet uppgifves han vara
född 1658, östgöte.
I Engeströmsha M. S. samlingen i K. B. finnes en handskrift
med titel: Några små annotationer gjorde vid en kort conferens
emellan Lieut. Renat, som ifrån Calmuckiet återkommit, och Bisk.
Benzelius 1738. Renat omnämnes flerest. i Benzelii br ef växling.
I Samml. Russ. Gesch. omnämnes äfven följande Svenska
Fångar hvilka gjort sig bemärkta genom kunskaper och skicklighet.
Med Bucholtz expedition för att söka guldsand i Buchariet
medföljde Svenska Artillerister och Mineraloger bland hvilka nämnes
artillerilöjtnant Calander hvilken användes såsom fästningsbyggare1).
Ar 1716 företogos expeditoner till Kamtschatka och Ochotsk för
att undersöka dessa trakter och verifiera en del uppgifter af
äldre expeditioner .som sökt finna den s. k. nordostpassagen. Bland
kommenderade officerare befann sig äfven Svenske skeppslöjtnanten
Ambiorn Molyn hvilken skulle i händelse af behof leda
skeppsbyggeriet2). Strahlenberg nämner honom Midyn och berättar (N .u. O. Th.
v. E. u. A. p. 58) att han skickades af Gagarin för att undersöka
Kamtschatka.
S. R. G. v. 4 p. 211, 217.
2) S. R. G. v. 3 p. 106. Henel (1729) upptager Ambiörn Molin såsom
ryttmästare på Norra Skånska regementet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
