Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 anteckn. om de svenska fang arnes oden efter slaget vid pultava. 507
var genom ett plank skiljdt från den södra och kallades efter de här
fordom bosatta Svenska fångarne det Svenska Sloboda».
P. 303. (Hörande de Kolywanska hyttorna). »Föranledd af
ryktet att den Kolywanska kopparmalmen äfven förde silfver, anstälde det
Katrinenburgska Bergskollegium 1732 genom Ingeniör-Capitenen von
Fermer och Assessor Reiser (hvilken bördig från Svenska Pommern
blifvit tillfångatagen som Svensk Auditör och i Sachsen värfvat
bergsmän för Ryssland) en undersökning på ort och ställe.»
J. G. Gmelin. Reise durch Sibirien v. d. Jahr 1740 bis 1743.
Th. IV, Göttingen 1752. P. 252. (Turinskoja Sloboda).
»Befälhafvaren härstädes är en Svensk, som öfvergått till den Ryska
religionen. Han var fältpredikant vid den armé som råkade i händerna på
de vid Pultava segrande Ryssarne, och af hvilka en stor del blefvo
förvisade till Sibirien. Detta hade varit anledningen till hans
förändrade belägenhet. Om man skall döma af hans nuvarande yttre
lefnadssätt har man rätt att antaga, det han lika litet hos hedningar som
hos christna låtit sitt ljus lysa, och är han derför icke en menniska
som kan göra något menskligt samhälle heder».
Castrén. Nordiska Resor och Forskningar. I. Helsingfors 1852,
p. 291. »Till ortens kuriosa och antiqvaria räknas familjen Charpow,
en i Beresowska kretsen vidt utspridd prestslägt. Familjen sades vara
Svensk till sin upprinnelse. Dess ättefader skulle under Peters krig
med Sverige hafva förrådt sin konung och efter krigets slut lupit
undan till denna aflägsna vrå af verlden för att undüå faran att blifva
utlevererad. Huru härmed må förhålla sig, så ville dock medlemmarne af
denna familj ej vidkännas någon frändskap med mig, som man äfven
ansåg vara af Svensk börd. Kom jag dem inom skotthåll på
gatorna, vips flögo de mig ur näfvarne och stängde till porten efter sig.»
Aug. Strindberg.
X.
Om vitnesmål och testaments-beferäftelse på död mans graf.
Uti en uppsats »Om vapentaget såsom laglig bekräftelseform i
Sverige», införd i svenska fornminnesföreningens Tidskrift (B. 1. h. 3),
har jag för några år sedan redogjort för åtskilliga rättsseder vid
fastighetsöverlåtelse i äldre tider. Till dessa kan nu läggas en ny, eller
bekräftelse af icke bebrefvade förordnanden genom vitnesmål och
faste-gifvande å död mans graf. Huruvida en sådan bekräftelse i och för
sig varit fullt lagenlig torde väl kunna ifrågasättas, men de handlingar,
der den omtalats, röja intet tvifvel om dess bindande kraft. De
förekomma alla bland de temmeligen fullständiga klosterbrefven, och då
der intet finnes, som tyder på yppadt klander, kan man äfven antaga
att detta åtkomstsätt ansetts såsom laga fång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
